Socialstyrelsen: Fler vårdplatser räcker inte – hela systemet måste bidra

– Vi ska inte bara prata om att öppna vårdplatser, utan också om att minska behovet. Det i sig kan vara en satsning på kvalitet, säger Caroline Kevin vid Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens nya nationella analys av vårdplatsläget visar att antalet disponibla vårdplatser har ökat med 529 jämfört med föregående år. Samtidigt har behovet av vårdplatser minskat med 145. Totalt saknas ändå i genomsnitt 1 191 somatiska vårdplatser per dag, vilket motsvarar en brist på 7,6 procent.

Under året har 16 regioner öppnat fler vårdplatser och 14 regioner har minskat sin vårdplatsbrist. Fyra regioner bedöms nu ha tillräcklig vårdplatskapacitet enligt myndighetens riktvärden: Stockholm, Kalmar län, Gotland och Jönköpings län.

Frågan är bredare än antalet vårdplatser

Men bakom siffrorna finns en bredare fråga än antalet platser.

– Vårdplatser är egentligen bara en siffra om man inte använder dem på rätt sätt och ser det som en systemfråga. Hela hälso- och sjukvårdssystemet påverkas av, och påverkar, vårdplatserna, säger Caroline Kevin.

Hon menar att förbättringen i flera regioner handlar om medvetna strategiska beslut, där vårdplatsfrågan har hanterats tillsammans över organisatoriska gränser.

– Jag skulle säga att medvetna strategiska beslut, där man har jobbat tillsammans, har varit en framgångsfaktor vad gäller vårdplatser.

Då kan balans mellan kapacitet och behov nås

Samtidigt ser förutsättningarna olika ut i landet. Stora regioner har ofta fler kommuner att samverka med, medan mindre regioner kan ha mindre organisatoriska resurser. I vissa regioner är också yta, kompetensförsörjning och långa köer särskilt stora utmaningar.

Socialstyrelsen bedömer sedan tidigare att det är möjligt att nå balans mellan behov och vårdplatskapacitet i slutet av 2027, om den positiva utvecklingen fortsätter. Men myndigheten betonar samtidigt att regionerna både behöver öppna fler vårdplatser och minska behovet av slutenvård.

En viktig del handlar om patientsäkerhet. När patienter inte får en vårdplats i rätt tid uppstår risker både för individen och för systemet som helhet.

– Det är klart att det innebär stora patientsäkerhetsrisker för de patienter som inte får en vårdplats när de behöver det. Det får konsekvenser i systemet, till exempel långa köer till åtgärder som kräver slutenvård, om slutenvården är flaskhalsen.

Det kan också innebära att patienter blir kvar länge på akutmottagningen i väntan på att läggas in.

– Det medför också patientsäkerhetsrisker för de patienterna.

”Det är ett heltäckande kvalitetsarbete”

För Socialstyrelsen är vårdplatsfrågan därför nära kopplad till annat kvalitets- och förbättringsarbete i vården. Ett exempel är arbetet med att minska vårdskador.

– Om vi minskar vårdskadorna så tillskapar vi vårdplatskapacitet då vi vet att patienter med vårdskador får förlängd vårdtid. Man minskar både lidande och sparar vårdplatser, och det tycker jag är en jättestor kvalitetsvinst.

Även primärvårdens roll lyfts fram. Högre kontinuitet, tidigare insatser och bättre förmåga att undvika påverkbar slutenvård kan bidra till att färre patienter behöver läggas in på sjukhus.

– Det är väldigt bra om patienterna inte behöver läggas in överhuvudtaget, utan att vi kan undvika det tidigare i kedjan. Det går hand i hand med att öka kvaliteten. Det är ett heltäckande kvalitetsarbete.

Frågan har också betydelse för Sveriges krisberedskap. Socialstyrelsen betonar i sin analys att vårdplatskapaciteten inte bara handlar om dagens patienter, utan också om sjukvårdens förmåga att hantera kriser, krig och masskadehändelser.

– Om man inte har balans i vardagen kommer det att bli mycket svårare att skala upp om det händer en kris eller, ytterst, krig.

Även om bristen fortfarande är stor ser Socialstyrelsen en förändring i hur frågan hanteras.

– Jag har jobbat med riktvärdena på nationell nivå i några år och kan ändå se en större medvetenhet och mer samarbete i systemet kring den här frågan. Även om 1 191 vårdplatser per dag är en stor brist.