Kvalitetsmagasinet har tidigare rapporterat om ett antal certifieringsorgan som upplever Swedac som en flaskhals i kvalitetsinfrastrukturen.
Certifieringsorgan om Swedacs kostnadsmodell: Sköttes inte bra
System För två år sedan meddelade Swedac att myndighetens kostnadsmodell skulle ändras. Under en rundringning till ett tiotal certifieringsorgan uppdagas en bestående irritation över myndighetens bristande kommunikation.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Förutom väntetider påpekar också flera certifieringsorgan att Swedacs ändrade kostnadsmodell hade kunnat kommunicerats på ett tydligare sätt. Hösten 2022 gick myndigheten ut med att de från och med januari 2023 skulle börja ta ut avgifter enligt en ny modell. Kunders årsavgifter för 2023 skulle öka med mellan noll och 16 procent, beroende på fast eller individuell prissättning.
En av anledningarna var att Swedac tidigare kostnadsmodell inte täckte myndighetens kostnader. Med hänsyn till att ett antal verksamheters avgift skulle påverkas i relativt stor omfattning så bestämde sig Swedac för att succesivt införa avgiftsmodellen genom att trappa upp avgifterna fram till 2026. Men ändå uttrycker flera certifieringsorgan irritation över kostnadsmodellen.
– Swedac skötte inte den kommunikationen så bra, säger ett certifieringsorgan som vill vara anonymt av oro att påverka relationen till Swedac.
”Stod mellan två dåliga alternativ”
Håkan Pettersson, avdelningschef och ekonomichef på Swedac, har förståelse för vad certifieringsorganen kände och känner när det kommer till den ändrade kostnadsmodellen. Men han anser att den nya modellen är bättre än den förra.
– Den förra modellen var kopplad till olika matematiska parametrar som gjorde att modellen tappade förankringen med verkligheten. Den missunnade också mindre kunder. Jag tycker att den här modellen är transparent. Vi tar betalt för nedlagd tid samtidigt som vi tar hänsyn till att avgifterna ska vara så låga som möjligt, säger Håkan Pettersson.
Ni får ju bestämma ert eget pris. Men har ni tänkt på prisökningen kan påverka viljan att ackrediteras mot till exempel Iso 27001?
– Det kan ju finnas de som tycker att det är för dyrt, det är fullt möjligt. Men vi har kravet att fullt ut finansiera kostnaderna via avgifter och vi ser ändå att det kommer att finnas en efterfrågan och behov att ackrediteras mot Iso 27000.
Hur ställer sig Swedacs avgifter till andra ackrediteringsorgan?
– Det är ganska spretigt hur andra ackrediteringsorgan prissätter. Ibland bestämmer staten i stället för den enskilda myndigheten. Ibland inte. Vissa kör löpande räkning. Det finns ingen enhetlighet. Men när man jämför avgiftsnivån med andra länder så sticker inte Swedacs avgifter ut.
Vad hade ni kunnat göra annorlunda när det kommer till kostnadsmodellen?
– Vi hade nog kunnat vara färdiga tidigare, för att kunna kommunicera tidigare. Men det var vi dessvärre inte. Det stod mellan två dåliga alternativ. Antingen fortsatte vi ett år till med den gamla modellen eller så införde vi den nya med kort varsel. Det blev det andra.