Ung professor vill leva som han lär

Unga professorer är någonting ganska ovanligt. Det tar vanligtvis flera decennier att meritera för en sådan tjänst. Håkan Wiklund är en av dem som har marscherat raskt fram i den akademiska världen. Blott 38 år befordrades han i fjol till professor i kvalitetsteknik vid Luleå tekniska universitet.

– Jag har ett jätteroligt jobb och är glad över att få fortsätta samarbetet med mina duktiga kolleger i Luleå, kommenterar han själv sitt uppdrag.

Flyttade hem

I slutet av 1995 anställdes Håkan Wiklund vid Luleå tekniska universitet och förra året utnämndes han alltså till professor i kvalitetsteknik, en tjänst som i dag upptar 20 procent av hans arbetstid.

Men innan han tillträdde den prestigefulla tjänsten hade han hunnit flytta tillbaka till sina hemtrakter i Jämtland. Han bor numera med sin fru och sina två döttrar i på en gård på Frösön. Orsaken är att han 1999 blev erbjuden arbete vid Mitthögskolan i Östersund, där han i dag förutom att han är anställd som prodekanus vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, även har ansvaret för det övergripande kvalitetsarbetet. Dessutom medverkar han i ett antal forskningsprojekt och sitter i flera styrelse och kommitteer.

Arbetar på fritiden

Hur karln hinner med alla uppdrag ter sig för en utomstående i det närmaste obegripligt. Själv verkar han inte heller riktigt förstå hur han får tiden att räcka till. Efter viss eftertanke medger han dock att han lägger ned ganska mycket av sin fritid på jobbet.

– Jag hade nog inte hunnit publicera mig så mycket som jag har gjort om jag inte hade skrivit även på fritiden, funderar han.

Håkan Wiklund berättar att han i huvudsak har koncentrerat sin forskning på tre områden: kvalitetssystem i komplexa tillverkningsprocesser, lärande organisationer och kvalitetsarbete inom högre utbildning.

När det gäller området kvalitetsarbete på på universitet och högskola har han studerat såväl generell verksamhetutveckling samt hur man kan förbättra studenternas delaktighet, nöjdhet och inlärning.

För närvarande arbetar han på halvtid med att ta fram övergripande riktlinjer för kvalitetsarbetet på Mitthögskolan, men han har också en fot kvar i den praktiska verksamheten i och med att han också undervisar och handleder studenter. Där ges goda möjligheter att pröva de teoretiska modellerna.

Lever som han lär

– Det känns angeläget att tillämpa det jag lär ut. Trovärdigheten i mitt budskap ökar om jag kan visa att jag lever som jag lär, säger Håkan Wiklund.

Till exempel lämnar Håkan Wiklund inte pliktskyldigt ut enkäter vid kursens slut, vilket är den vanliga arbetsgången vid utvärdering av kurser på högskolor och universitet.

I stället vill han involvera studenterna i förbättringsarbetet och använder bland annat kundcentrerad planering för att åstadkomma detta. Sina kurser inleder han alltid med att ta reda på vilka förväntningar studenterna har på undervisning och kursinnehåll.

– Enligt min erfarenhet är det oerhört värdefullt att ta reda på vilka förväntningar studenterna har annars hamnar man lätt i situationen att de sitter och väntar på någonting helt annat än vad som förmedla, vilket leder till missnöje.

Kontinuerlig utvärdering

Det första samtalet med studenterna följs sedan upp med halvtidsutvärderingar som innebär att studenterna också ges möjlighet att påverka kursen under tiden som den pågår. Utvärderingarna sker exempelvis i fokusgrupper eller genom djupintervjuer och tiden för detta är schemalagd. Syftet är att det ska pågå en fortlöpande diskussion kring förändringar och förbättringar under hela kursen.

– När studenterna får möjlighet att påverka sin utbildning blir de också mer engagerade och lär sig mer, säger Håkan Wiklund, som själv var måttligt intresserad av att studera innan han började läsa till civilingenjör på Tekniska högskolan i Linköping. Då upptäckte han hur roligt det var att lära när man fick möjlighet till fördjupning. Matematik och fysik som han på gymnasiet inte hade gillat särskilt mycket blev plötsligt intressanta. Ett område som han tidigt fastnade för var kvalitetsteknik.

– Jag tyckte om ämnet eftersom det var brett och branschoberoende. Man fick läsa allt från ledarskap och organisation till matematisk statistik och produktionsuppföljning, berättar han.

Intresset ledde till att Håkan Wiklund stannade i Linköping och blev teknologie doktor i produktionsteknik med inriktning mot kvalitetsteknik.

Utbildningsprogram i kvalitet

På senare år har detta ämnesområde vidgats ytterligare och allt fler studenter som inte har ingenjörsbakgrund efterfrågar fristående kurser i kvalitetsteknik.

Håkan Wiklund tror så mycket på ämnet att han har utvecklat ett helt nytt treårigt ingenjörsprogram, som heter Kvalitets- och ledarskapsutveckling.

– För att locka studenter och möta näringslivets efterfrågan måste vi hitta nya former för ingenjörsutbildningarna. Det här är en bred utbildning som förutom den traditionella ingenjörsbasen ger kunskap i kvalitetsteknik, ledarskap, organisation och Europakunskap, förklarar Håkan Wiklund.

Samarbete men inte konsultuppdrag

Samverkan med näringslivet är överhuvudtaget någonting som han anser vara viktigt och hoppas kunna vidareutveckla.

– Vi har mycket att lära av varandra. Det är inte meningen att kunskapsöverföringen ska vara ensidig, menar han.

Däremot är han mycket kritiskt till när universitet och högskolor tar på sig rena konsultuppdrag inom ramen för forskningen.

– Det är inte meningen att vi ska gå in och lösa företagsspecifika problem, säger Håkan Wiklund med eftertryck. Problemen vi tar oss an måste alltid vara forskningsbara och ha en vetenskaplig förankring. Vi får inte ge avkall på den vetenskapliga anknytningen. Om vi gör det hämmas kunskapsutvecklingen och vi kommer inte att kunna hävda oss i internationella forskningssammanhang.

Olika förväntningar

Enligt Håkan Wiklund är det ett problem att företag och högskola när de samverkar i forskningsprojekt ofta har helt olika förväntningar på resultatet. Företagen vill att projektet ska leda till någonting användbart och forskaren, som strävar efter att publicera sig vetenskapligt, anlägger ett angreppssätt som kanske inte alls leder till en praktisk lösning av problemet. Återigen nämner Håkan Wiklund dialogen som det bästa sättet att undvika missförstånd.

– Det är oerhört viktigt att de inblandade parterna har diskuterat igenom vilka förväntningar man har på projektet, säger Håkan Wiklund.

Men att kompromissa är aldrig helt lätt. Det är något som kvalitetsprofessorn har personlig erfarenhet. Allra helst skriver han faktiskt sina forskningsrapporter själv.

– Jag är tyvärr lite av en ensamvarg, men det är inget jag är stolt över. Det är något som jag verkligen försöker ändra på.