Inga produkter i varukorgen.
Unik studie avslöjar: Växande klassklyftor urholkar undervisningskvaliteten
Skolan Likvärdiga utbildningsmöjligheter oavsett födelseort anses vara en grundbult för att upprätthålla basal undervisningskvalitet i svensk skola. En ny unik studie visar dock att Sverige fortsatt tappar på den fronten.
Elevers bakgrund har stor betydelse för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap. Elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund halkar efter, och i högstadiet fördjupas skillnaderna. Vissa lågpresterande elever visar till och med sämre resultat i årskurs 9 än året innan.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det visar Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 har följts upp ett år senare. Det är första gången Skolverket kan visa hur mycket svenska elever utvecklas under ett enskilt läsår med hjälp av Timss-data.
Stora statistiska skillnader
I genomsnitt förbättras svenska elevers resultat i både matematik och naturvetenskap. Det gäller såväl elever i mellanstadiet som i högstadiet. Men bakom snittet döljer sig stora skillnader.
Mellan årskurs 4 och 5 gör de flesta elever framsteg, oavsett socioekonomisk bakgrund. Mellan årskurs 8 och 9 ser utvecklingen annorlunda ut. Elever från mindre gynnsamma hem visar i genomsnitt ingen mätbar kunskapsökning alls under läsåret, medan elever med bättre förutsättningar fortsätter att förbättra sina resultat.
Timss-studien visar alltså att familjebakgrunden inte bara påverkar var eleverna befinner sig kunskapsmässigt – utan också hur mycket de utvecklas över tid.
Lågpresterande elever tappar mark
Samtidigt som fler elever når de högsta kunskapsnivåerna, är andelen som inte klarar den lägsta nivån oförändrad. Det innebär att de elever som redan har svårigheter inte följer med i den generella kunskapsutvecklingen.
För lågpresterande elever i högstadiet är bilden särskilt oroande. Deras resultat i årskurs 9 ligger på samma nivå som, eller lägre än, i årskurs 8. Skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever växer därmed kraftigt under ett enda läsår.
– Studien visar återigen på stora utmaningar när det gäller likvärdigheten i den svenska skolan. Elevers socioekonomiska bakgrund påverkar resultaten genom hela skolgången och till och med under ett enskilt läsår. Skolan lyckas inte kompensera för skillnader i familjebakgrund, säger Anna Castberg, chef för analysavdelningen på Skolverket, i ett pressmeddelande.
