”Vi måste börja tänka annorlunda kring vården”

Färre komplikationer, kortare vårdtider och högre patientnöjdhet. Capio S:t Görans Sjukhus har testat konceptet Virtuell vårdavdelning – och erfarenheterna är enbart positiva.

”Vi måste börja tänka annorlunda kring vården”
Projektet har lett till tydliga förbättringar både när det gäller återinläggningar, komplikationer och medelvårdtider.

Sedan oktober har Capio S:t Görans Sjukhus testat ett nytt arbetssätt som innebär att patienter får vård i hemmet istället för på sjukhus – men med samma trygghet som om de vore på plats.

Modellen går under namnet virtuell slutenvårdsavdelning.

Komplement till den befintliga vården

Gunilla Wahlström är verksamhetschef på ​​​​​​​Medicinkliniken där modellen nu har testats.

Gunilla Wahlström, verksamhetschef på Medicinkliniken på Capio S:t Görans Sjukhus.

– En virtuell slutenvårdsavdelning är ett komplement till den befintliga vården och den fungerar som en förlängning av slutenvården. Modellen finns och har visat sig vara framgångsrik internationellt och vi ville testa om det även kan fungera i svensk kontext, berättar hon.

Virtuell vårdavdelning går ut på att patienter som är inskrivna på vårdavdelningen kan få del av sitt vårdtillfälle i hemmet i stället för på sjukhuset. Patienten vårdas först inneliggande på kliniken, men istället för att stanna där hela vårdtiden får de ett erbjudande om att flytta hem när de är stabila.

Är fortfarande inskrivna

Det kan exempelvis handla om en patient med sepsis som får avsluta sin behandling av antibiotika i hemmet med provtagning och justering.

– Den stora skillnaden jämfört med Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, eller mobila team är att patienterna fortfarande är inskrivna på Medicinkliniken. De får fortsatt medicinsk bedömning, vård och omvårdnad som kräver slutenvården och är därmed fortsatt inskrivna, förklarar Gunilla Wahlström.

Patienterna övervakas digitalt och patienterna kan kontakta vårdpersonalen på samma sätt som om de hade en ringklocka vid sängen.

Med sig hem får patienterna den utrustning de behöver för att sjukhuset ska kunna övervaka deras hälsotillstånd även från hemmet. Via en platta har patienterna dessutom direktkontakt med sjukhuset, vilket innebär att de kan chatta eller ringa vårdpersonalen på samma sätt som om de hade en ringklocka vid sängen. Ronder sker dagligen och det digitala omhändertagandet kompletteras med fysiska besök flera gånger per dag

Vad är då poängen med att patienten ska åka hem för att få sin vård?

– Det man har sett i både internationella och nationella studier är att komplikationerna minskar betydligt om patienten får vård i hemmet. Det minskar risken för fall, vårdrelaterade infektioner och andra typer av komplikationer – och därmed återinläggningar eller förlängda vårdtillfällen. Att få vara hemma där man känner igen sig ger också bättre livskvalitet och tillfrisknande, säger Gunilla Wahlström.

Vilka typer av patienter passar det här bäst för?

– Vi hade en idé om att det var vissa diagnoser som skulle vara mer lämpliga än andra. Men det visade sig snabbt att det snarare handlar om var i sjukdomsförloppet patienten befinner sig och hur deras livssituation ser, ut än vilken diagnos de har. Men det är inte avhängigt på anhöriga.

– Vi har haft drygt 140 patienter på virtuell vårdavdelning sedan oktober. Det har varit både män och kvinnor, i alla åldrar från 18 till 95 år, från hela Stockholmsområdet och det har varit en stor bredd av diagnoser. Allt från infektioner och diabetes till mag- och leversjukdomar och onkologiska tillstånd.

Vad tycker patienterna om det här?

– De är otroligt nöjda. Jag kan berätta om en patient som jag mötte som skulle laxeras. Tänk dig skillnaden att få göra det hemma, nära sin egen toalett, jämfört med att göra det på sjukhuset. Den här typen av vård ger patienten en större delaktighet och bibehåller deras autonomi. Vi mäter patientnöjdheten ur flera aspekter och generellt sett så får den här vårdformen höga betyg.

Projektets första halvår går nu mot sitt slut, men Gunilla Wahlström vill se en fortsättning framöver och att erfarenheterna från deras förbättringsarbete kan få spridning till fler verksamheter.

– Våra erfarenheter är väldigt goda, hittills har vi inte sett något som pekar på att den här modellen inte skulle vara hållbar i längden. Vi ser tydliga förbättringar både när det gäller återinläggningar, komplikationer och medelvårdtider. Varje säng som frigörs på sjukhusets fysiska avdelning ger möjlighet till en än sjukare från akuten. Dessutom behöver vi tänka hållbart för samhället, konstaterar hon.

Viktigt för att klara framtida utmaningar

Personligen tror hon att det är nödvändigt att hitta olika modeller där fler kan vårdas i hemmet. Det behövs för att sjukvården ska klara de framtida utmaningarna med en allt mer åldrande befolkning och för att patienten får vara mer delaktig. Dessutom kan det ge medarbetare nya möjligheter att utvecklas och få variation i sitt arbete.

– Vi måste börja tänka annorlunda kring vården och hur vi bäst använder våra skattepengar, poängterar hon.

Projektet Virtuell vårdavdelning har genomförts i ett samarbete mellan Medicinkliniken på Capio S:t Görans Sjukhus och Medoma.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.