Inga produkter i varukorgen.
Därför slarvas förbättringarna bort – ”fragmenterat innovationsstöd”
Innovation Svensk forskning når inte alltid fram till våra företag och myndigheter i stället försvinner innovationen på vägen emellan akademi och kommersialisering. Nu jobbar Vinnova för att brygga gapet och att gå från en linjär syn på innovation till ett sammanhängande system.
På vägen mellan högskola, institut, universitet och faktisk nytta slarvas tillväxt idag bort till följd av ett bristande innovationssystem.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Det handlar om flera mindre glapp mellan idé och tillämpning och mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Sverige är starkt i forskning, men resultaten omsätts inte alltid i samhället i den omfattning eller takt vi skulle kunna. För människor innebär det att forskningsbaserade lösningar till exempel inom vård eller energi når vardagen senare än nödvändigt, säger Anna Bergstrand, handläggare på Vinnova.
Vinnova har på uppdrag av regeringen tagit ett större grepp om problemet för att gynna kommersialiseringen av forskning och utöka svensk innovationskraft. I Vinnovas regleringsbrevet för 2026 beskrivs målet angående hur uppdraget ska redovisas:
”Främja verifiering och validering av ideer och forskningsresultat med stor potential för kommersialisering och nyttiggörande”.
Tanken är att myndigheten ska stärka innovationskraften framför allt genom att satsa på bättre stöd i ett tidigt skede genom att jobba mer med tidig verifiering och validering.
Länkarna som ska stärkas för en stark innovationskedja
I samma regleringsbrev tilldelas också Vinnova 80 miljoner kronor för ”verifiering och validering av forskningsresultat och idéer med stor innovationspotential” i linje med detta mål.
Anna Bergstrand är förutom att vara handläggare på Vinnova också ansvarig för regeringsuppdraget. Hon beskriver vilka de största flaskhalsarna är för innovation i nuläget:
– Incitamenten i akademin, där nyttiggörande inte alltid prioriteras, är en central utmaning. Det finns goda exempel men det finns fortfarande brist på kompetens inom entreprenörskap, hantering av immateriella tillgångar och kunskap om marknadslogiker. Stöd för innovation är delvis fragmenterat och det finns finansieringsgap samt regulatoriska hinder, särskilt i komplexa sektorer.
”Vi går från en linjär syn på innovation till ett sammanhängande system”
Bland annat försöker Vinnova nu att sikta in sig på länkar som skulle kunna stärka kedjan för innovation, så som innovationskluster, science parks och testbäddar.
– Vi går från en linjär syn på innovation till ett sammanhängande system där aktörer samverkar tidigt. Universitet, företag och offentlig sektor behöver arbeta närmare varandra från början, med fokus på användning, skalning och industrialisering. Arbetet med immateriella tillgångar behöver stärkas. EU driver utvecklingen genom policyer och gemensamma ramverk för innovation och kunskapsnyttiggörande, vilket underlättar både utveckling och samordning nationellt.
– Målet är ett mindre fragmenterat system där innovationskontor, science parks, innovationshubbar och andra aktörer inklusive forskningsinfrastrukturer samverkar tätare. Våra satsningar bidrar till att bygga sådan kapacitet, och att stärka kapaciteten i hela innovationsstödsystemet. Det handlar om att alla i ekosystemet bli bättre på att se var glappen finns och faktiskt testa nya sätt att jobba tillsammans, avslutar Bergstrand.
Vad får glappet för konsekvenser?
– Det gör att vi inte full effekt av våra forskningssatsningar och innovationer når marknad och samhälle för sent eller inte alls. Offentliga och privata verksamheter missar möjligheter till innovation liksom ökad effektivitet och precision. På sikt påverkar det Sveriges konkurrenskraft och förmåga att möta stora samhällsutmaningar. För individen kan det innebära längre väntan på bättre tjänster, behandlingar eller digitala lösningar.
Hur ska verifiering och validering gå till i praktiken?
– Det handlar om att säkerställa att en idé både fungerar och möter ett verkligt behov och att göra det vid rätt tidpunkt i utvecklingen. I praktiken innebär det att analysera funktion och behov, testa marknadshypoteser och utveckla metoder för mer träffsäker utveckling. Ett mer strukturerat arbetssätt gör att lovande idéer kan skalas vidare, medan mindre lovande sorteras bort i tid. För människor innebär det att de lösningar som når fram har större chans att faktiskt fungera och skapa värde i vardagen.
