Inga produkter i varukorgen.
Kvalitet och svensk politik: ”Systematik får inte samma gensvar hos opinionen”
Kvalitetsvalet Under sommaren frågade Kvalitetsmagasinet sju kvalitetschefer och profiler ifall de upplever kvalitetsfrågan som prioriterad i svensk politik och fick både ”ja” och ”nej” som svar. En av de som svarade nej är Ulrika Kihlander, Quality Assurance Manager på De Laval: "Ett långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete inte lika lätt får gensvar hos den allmänna opinionen", säger hon.
För ett otränat öga kan kvalitetsarbete och politik uppfattas som två cirklar som inte i det första taget skulle mötas i ett venndiagram.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Men det finns överlapp, vissa skulle nog till och med peka på venndiagramet och säga att de bara ser en cirkel, att kvalitet och politik nästan är samma sak – eller i alla fall att det borde vara så.
För är inte hela det politiska uppdraget ett stort försök till förbättringsarbete av Sverige AB?
Kvalitetsmagasinet har frågat sju kvalitetschefer och profiler om deras syn på frågor inom skärningspunkten mellan politik och kvalitetsarbete.
Lars Sörqvist, vd på Sandholm Associates, har tidigare föreläst om kvalitet för våra politiker och släppt en serie utbildningsfilmer om kvalitetvalet.
– Politiker pratat ofta om kvalitet, säger Lars Sörqvist och hänvisar till uttryck som ”vi måste få bättre kvalitet i skolan” eller ”i vården” eller ”omsorgen”.
Ändå upplever han inte att kvalitetsfrågan i sig är prioriterad i politiken. Vi pratar om kvaliteten vi vill uppnå, men inte om kvalitetsarbetet som ska ta oss dit. Han tycker också att kunskapen om kvalitetsområdet är för låg inom politiken.
– Debatten handlar tyvärr mestadels om fel saker. Att lova mer resurser. Att skylla på andra partier. Att bortförklara och förklara. Detta omöjliggör ett verkningsfullt kvalitets- och förbättringsarbete, säger Lars Sörqvist.
En som håller med är Sofia Brunér, enhetschef för verksamhetsutveckling på Jordbruksverket:
– Jag anser att kvalitets- och innovationsfrågorna behöver ges en betydligt högre prioritet. För att möta de stora samhällsutmaningarna krävs ett starkare fokus på kvalitet, innovation och förbättringsförmåga, säger hon.
Sofia Brunér har själv erfarenhet av hur politiskt engagemang för kvalitets- och förbättringsarbete på kommunal nivå lett till konkreta och positiva resultat.
– I flera fall är det ett mer verkningsfullt angreppssätt än ytterligare lagstiftning och ökad kontroll. Avgörande är att förstå problemen på djupet, identifiera deras rotorsaker och arbeta mer utforskande med att utveckla och testa nya lösningar, berättar hon.
Kvalitet som motor i offentlig sektor
Offentlig sektor är full med exempel på hur systematiskt kvalitetsarbete kan effektivisera och spara in.
Exempelvis:
Att gå från att maska uppgifter med penna till att låta AI göra det.
Kommunen som menar att de sparat över 200 miljoner kronor på tillitsbaserad styrning.
Eller sjukhuset som ändrade rutiner för dokumentation och kunde frigöra 400 vårddygn på ett år.
Under hösten 2025 publicerade Svenskt Näringsliv rapporten ”Medborgarnas växande nota – kommunsektorns finanser över tid”. Däri menar de att kommuner och regioner sammanlagt har 65 miljarder kronor i oförklarade kostnadsökningar mellan 2014 och 2023.
– Inom offentlig sektor behöver vi ständigt utveckla våra arbetssätt och fasa ut sådant som inte längre skapar tillräckligt värde för att kunna frigöra resurser till sådant vi behöver satsa på. Politiska besluten behöver stödja det arbetet genom att skapa långsiktiga förutsättningar, säger Anna Fabisch, doktorand och utvecklingsledare Region Jönköping.
Anna Fabisch upplever att regionen aktivt låtit kvalitetsfrågan genomsyra organisationen och att det finns en förståelse hos politikerna för skillnaden mellan tillfälliga satsningar och långsiktighet.
– Sedan är det alltid en utmaning när olika logiker möts, när exempelvis tillfälliga satsningar kan vara viktiga ur ett politiskt perspektiv men uppfattas som kontraproduktiva ur andra perspektiv, eller tvärtom, säger Anna Fabisch.
Fråga:
Vilken är den viktigaste frågan relaterat till kvalitet nu i höstens val?
Anna Fabisch, doktorand och utvecklingsledare Region Jönköping:
– Det finns nog ingen enskild fråga som är viktigast, utan jag tror att det snarare handlar om att integrera kvalitets- och hållbarhetsaspekterna i alla andra frågor.
Michael Sjöberg, ledningsstrateg Region Örebro:
– För mig handlar det om hur samhället skapar förutsättningar för långsiktigt lärande, kontinuerlig förbättring och ökat samhällsvärde Den kanske viktigaste insikten från modern kvalitetsforskning är att framtidens utmaningar behöver mötas med ett starkare systemperspektiv. Frågor som kompetensförsörjning, digitalisering, hållbarhet, ekonomi och kvalitet kan inte längre hanteras var för sig.
Ulrika Kihlander, Quality Assurance Manager på De Laval:
– Att man jobbar för en långsiktigt genomtänkt strategi för vad Sverige ska göra för att bedriva konkurrenskraftiga företag. Då blir det upplagt för att kunna göra arbete med rätt kvalitet och leverera enligt strategin. Där behöver man hitta samarbeten över alla partigränser så att strategierna kan hålla ungefär samma riktning oberoende av politiskt styre.
Kajsa Nyman, vd för SIQ:
– Vi står inför stora utmaningar kopplade till kompetensförsörjning, produktivitet, hållbarhet, teknikutveckling och tillit. Samtidigt finns det stora möjligheter. Men då behöver vi robusta organisationer som kan hantera osäkerhet och samtidigt ha förmåga att lära, anpassa sig och utvecklas när förutsättningarna förändras.
Lars Sörqvist, vd på Sandholm Sandholm Associates
– Att öka kunskapen om kvalitet och systematiskt förbättringsarbete hos politiker, chefer, medarbetare och kvalitetsprofessionella i offentlig sektor. Utan kunskap kommer nödvändig utveckling inte ske. Utan utveckling kommer dagens problem öka. Valet är dock vårt – Jag ser möjligheter överallt. Vi alla måste ställa mycket tuffare krav på landets politiker.
Sofia Brunér, enhetschef för verksamhetsutveckling på Jordbruksverket:
– För mig handlar höstens viktigaste kvalitetsfråga om hur offentlig sektor kan stärka sin förbättrings- och innovationsförmåga. De verksamheter som lyckas utveckla den förmågan har också bäst förutsättningar att leverera bättre tjänster och högre kvalitet för medborgarna.
”Kvalitet behöver få en starkare strategisk position”
Likt tidigare kvalitetsprofiler tycker Michael Sjöberg, ledningsstrateg för Region Örebro, att kvalitet redan är prioriterad i offentlig sektor.
– Kvalitet och innovation har länge varit viktiga frågor i offentlig sektor, ofta kopplade till effektivisering, digitalisering och tillgänglighet. Samtidigt har kvalitetsutveckling ofta setts som ett verktyg för att uppnå andra mål, snarare än som ett strategiskt område i sig, säger Michael Sjöberg.
Det långsiktiga arbetet riskerar därmed att överskuggas av andra frågor. Exempelvis ekonomi, kompetensförsörjning eller tillgänglighet, områden som anses mer akuta.
– Jag tror att kvalitet behöver få en starkare strategisk position. Kvalitet och ekonomi är nära sammanlänkade. Bristande kvalitet leder ofta till omarbete, väntetider och ineffektivt resursutnyttjande. Därför är systematiskt kvalitetsarbete inte bara en verksamhetsfråga utan också ett viktigt verktyg för god ekonomisk hushållning, säger Michael Sjöberg.
Kvalitetspolitik i privat sektor – ”Ett långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete är inte lika lätt att få gensvar för hos allmänna opinionen”
Ulrika Kihlander, Quality Assurance Manager på De Laval, ger ett tydligt besked på frågan:
Upplever du kvalitets- och innovationsfrågan som prioriterad i politiken?
– Nej, det tycker jag inte den är.
– Jag skulle vilja ha mer prio på hur politiken och företagen kan hjälpa varandra i att skapa ett Sverige som har ett bra arbetsklimat, säger Ulrika Kihlander.
Hon ger också en förklaring till varför det ibland kan upplevas som att politiker inte ser skillnaden mellan tillfälliga satsningar och det systematiska.
– Det är naturligt med tanke på att ett väljarstöd ofta eftersöks av politiker. Där behövs “drastiska konkreta åtgärder” medan ett långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete inte lika lätt får gensvar hos den allmänna opinionen, säger Ulrika Kihlander.
Hinna med långsiktighet på fyra år
En utmaning som ofta beskriv inom både offentlig sektor och privat sektor är svängarna mellan mandatperioderna som försvårar långsiktigheten.
– Jag tror att politiken kan bidra med att skapa hållbara regelverk och principer över tid. Det finns, enligt min mening, en alltför stor tendens till att man byter inriktning i olika frågor vid maktskiften. Vilket nästan alltid skapar villervalla i organisationer, säger Ola Svanström, kvalitets- och hållbarhetschef på ABB.
Som hållbarhetschef känner Ola Svanström igen sig i:
– Inom miljöområdet finns ju ganska stora svängningar. Även om jag inte kan påvisa direkta kostnader för ABB så är det klart att nedläggning av kärnkraft eller byggnationen av nya reaktorer påverkar prisbilden av energi negativt. ABB är ju också intresserad av att vara del i en nysatsning på kärnkraft men hur mycket törs man satsa på detta långsiktigt när ett valresultat helt kan ändra spelreglerna?
Innovation som Sveriges konkurrensfördel
Det som Ola Svanström säger hintar också om den större utmaningen i politiken: innovationen.
– Både kvalitets- och innovationsfrågan behöver prioriteras ännu högre. Sverige står inför stora omställningar kopplade till digitalisering, AI, kompetensförsörjning, hållbarhet och säkerhet. Där spelar ett systematiskt kvalitetsarbete en avgörande roll, säger Kajsa Nyman, vd på SIQ.
Om lagar och regler ska gynna innovation krävs det att de premierar rätt beteenden enligt Kajsa Nyman.
– Inom offentlig upphandling ser vi till exempel att tillämpningen ofta riskerar att bli mer inriktad på pris och regelefterlevnad än på långsiktigt värde, innovation och kvalitet. Inom datadelning fyller regelverk som GDPR en mycket viktig funktion, men kan i praktiken ibland tolkas på ett sätt som försvårar samverkan mellan aktörer.
– Styrning behöver skapa både stabilitet och handlingsutrymme, ge tydliga ramar, men också utrymme för lärande, innovation och nya arbetssätt, säger Kajsa Nyman.
