Balanced scorecard – succé hos de insatta men okänt för många

En undersökning från forskare vid Linköpings universitet visar att Balanced scorecard är ett okänt begrepp för en oväntat stor andel av Teknikföretagens medlemmar. Men bland de som använder det är majoriteten nöjda och tänker fortsätta med att utveckla sitt styrkort.

Siffrorna bygger på en enkätundersökning som skickats ut till ekonomichefer på 500 av Teknikföretagens medlemsföretag. 38 procent av företagen uppger att de använder sig av Balanced scorecard, BSC. Bland företag med fler än 50 anställda ligger andelen på 54 procent. Men av de som inte använder verktyget så känner en tredjedel inte heller till begreppet Balanced scorecard.

Kortsiktig syn

Carl-Johan Petri, som är en av forskarna bakom rapporten, är förvånad över att så många företag är okunniga om BSC. Han tror att det kan bero på att många mindre företag svarade på enkäten och att deras ekonomichefer inte har samma möjligheter till omvärldsbevakning som de större. Det finns stora risker med att inte använda en balanserad verksamhetsstyrning, menar Carl-Johan Petri. En alltför stor fixering vid finansiella resultat ger en kortsiktig syn på verksamheten. Det kan till exempel leda till att kompetensutveckling mer ses som en kostnad som man måste dra in på än som en investering för framtida lönsamhet.

– Bara kronor och ören riskerar att styra fel, de visar inte allt.

Medarbetarperspektiv

Nyttan av ett balanserat styrkort beror också på vilket upplägg man valt för arbetet. Bland de företag i undersökningen som använder BSC är det få som använder exakt de perspektiv som beskrivs i grundarna Kaplans och Nortons modell. De flesta har fyra perspektiv, men en del har utökat till fem eller fler. Ett antal företag har lagt till ett medarbetarperspektiv, vilket är vanligt i Skandinavien. Men Carl-Johan Petri varnar för att skapa ett isolerat medarbetarperspektiv. I stället menar han att personalfrågorna ska genomsyra hela styrkortet.

Inte ett projekt i sig

Bland användarna är det balanserade styrkortet populärt, 84 procent uppger att de är nöjda. Hela 90 procent säger också att de avser att vidareutveckla sitt styrkort. Carl-Johan Petri tror inte att BSC är på väg bort, men att dess ställning har förändrats under åren:

– Det har blivit mindre av en metod och ett koncept och mer av ett naturligt sätt att se på företagsstyrning. Men företagen kallar det kanske inte för Balanced scorecard eller ser det som ett projekt i sig.

Fakta

Balanced scorecard:

Balanced scorecard, BSC, är ett system för verksamhetsstyrning som togs fram av de amerikanska forskarna Robert Kaplan och David Norton i början av 90-talet. Tanken är att det ska bidra till att förverkliga ett företags affärsstrategier. Systemet bygger på att endast ett ekonomiskt perspektiv inte är tillräckligt för att mäta ett företags framgång. För att balansera det dominerande ekonomiska perspektivet behövs flera alternativ. BSC innehåller i grunden fyra perspektiv: det finansiella perspektivet, processperspektivet, kundperspektivet och utvecklingsperspektivet. En del företag sätter egna namn på sina perspektiv eller lägger till nya. Inom många skandinaviska företag används till exempel ett särskilt perspektiv för medarbetarna. Inom varje perspektiv sätts vissa nyckeltal som ska mätas och följas upp, oftast tre eller fyra per perspektiv. Inom varje område identifieras också strategiska mål och kritiska framgångsfaktorer. Utifrån dessa utarbetas åtgärder för att uppfylla nyckeltalen.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Profilen

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste