Bibbi Carlsson, ny VD för Landstingsförbundet ”Framtidens sjukvård måste vara mer patientfokuserad”

Det har varit sex hektiska månader för Bibbi Carlsson och så mycket sittande i VD-stolen har det nog inte blivit. Förutom att sätta sig in i det nya arbetet har hon varit hårt inbokad på möten och inte haft många timmars luckor i sin planeringskalender.

Men själv tycker hon att hon har det mindre stressigt nu än vad hon hade vid sitt tidigare arbete som chef för området sjukvård vid det privata vårdbolaget Bure Hälsa och Sjukvård. Då var hon ständigt på resande fot medan hon idag i varje fall håller sig inom Sveriges gränser.

– Trots att jag veckopendlar mellan mitt hem i Göteborg och arbetet i Stockholm så är det inte lika jobbigt med resor nu, säger hon.

En utmaning

När Bibbi Carlsson blev uppringd och tillfrågad om hon ville bli VD för Landstingsförbundet var det inte självklart för henne att tacka ja. Men efter tre månaders grunnande bestämde hon sig till slut för att ta jobbet.

– Framför allt kändes det roligt och utmanande att få leda en medlemsorganisation, berättar hon. Tidigare har jag jobbat i producerande verksamhet samt inom beställande och privata organisationer och det här var något nytt för mig.

Dessutom tyckte hon att det var spännade att få vara med och forma utvecklingen av Landstingsförbundet som organisation och att få möjlighet att påverka sjukvårdens framtid.

I sitt arbete är det framför allt fyra områden som Bibbi Carlsson har fokus på och strävar efter att utveckla.

För det första tycker hon att det är viktigt att lyfta fram sjukvårdsfrågorna i den allmänna debatten. Hon menar att debatten ofta blir snedvriden och att det endast är det negativa som lyfts fram när man talar om sjukvården.

Hon tar starroperationer som ett exempel. I stället för att berätta att man idag opererar fler patienter per år jämfört med 1990 så talas det i media endast om hur mycket kön till operationerna har vuxit på den tiden. Nyhetsvinkeln är negativ och det positiva, att allt fler blir opererade, göms bort. Det är genom att lyfta fram och poängtera det positiva i utvecklingen som hon hoppas att sjukvården ska komma i en bättre dager.

Öka närdemokratin

Hennes andra stora uppgift är att jobba med de regionala frågorna och öka närdemokratin i landstingen. I stället för att beslut kommer uppifrån från departement och länstyrelse centralt så vill hon att landstingen ska få ett större självbestämmande så att besluten kommer närmare de människor de berör.

Det tredje området som Bibbi Carlsson jobbar med är att öka samarbetet med Kommunförbundet. Kommunförbundet och Landstingsförbundet har många områden som tangerar varandra och för att dra nytta av varandras erfarenhet och kompetens kommer de enheter som är gemensamma för de båda förbunden att jobba närmare varandra, även rent fysiskt eftersom delar av Kommunförbundet nu flyttar in i Landstingsförbundets lokaler.

Slutligen har Bibbi Carlsson en stor uppgift i arbetet med den interna organisationen. En viktig del i detta är att åka land och rike runt och träffa landstingsdirektörer för landstingen och ta reda på vad de tycker om och förväntar sig av Landstingsförbundet.

– Vad vill landstingen och regionerna att vi ska göra? undrar Bibbi Carlsson. Det är viktigt för oss som medlemsorganisation att leva upp till våra medlemmars önskemål. Gör vi de saker som vi tycker är viktiga, eller som våra medlemmar tycker är viktiga?

Vill öka tillgängligheten

En av de frågor inom sjukvården som Bibbi Carlsson tycker är viktig att arbeta med idag är de tillgänglighetsproblemen som många sjukhus och vårdcentraler brottas med.

– När man väl är inne i vården så blir man väldigt bra omhändertagen, men det stora problemet är att man kan få vänta väldigt länge vård. Här tror jag att det är viktigt att lyfta fram de goda exemplen där man lyckats minska sina köer och genom utbildning och kompetens hitta nya vägar att lösa tillgänglighetsproblemet.

Bibbi Carlsson berättar om flera exempel där man lyckats minska sina vårdköer bara genom att ändra sina rutiner. Det kan handla om att låta patienter själva boka läkarbesök den tid som passar dem bäst, eller att låta en sjuksköterska titta på patienten först för att avgöra om hon måste besöka läkare eller inte.

– Tillgänglighetsproblemet handlar mycket om inställning och kunskap, påpekar Bibbi Carlsson. Därför är det viktigt att se hur andra har gjort, att andra har lyckats för att själv få tron på att det går att förändra situationen.

Här tror hon också att det är bra med mångfald i vården i form av privata vårdbolag som driver sjukvård på uppdrag av landstinget. Genom att fler aktörer kommer in på marknaden kommer det också fram fler goda exempel, vilket skapar möjligheter till benchmarking och en positiv utveckling av vården.

Men en förutsättning är att dessa privata alternativ också har samma krav på sig som de som drivs av kommuner och landsting. Här, menar hon, har landstingen mycket att lära i hur man upphandlar vård. Det måste vara tydligt i upphandlingen vilka kvalitetskrav man ställer på vården och hur den ska se ut.

Tydligare fokus på patienten

När Bibbi Carlsson går tillbaka och jämför vården hur den såg ut när hon började sin karriär som sjuksköterska med idag så har den blivit allt mer patientorienterad. När hon började var den mer klinikorienterad, vilket innebar att en person tog prover, en annan bäddade sängar, en tredje tog blodtrycket, och så vidare. För verksamheten kanske det var rationellt, men för patienten innebar det att det var en mängd olika människor som kom och gick hela tiden.

Från denna funktionsorienterade uppdelning har man alltså gått till en mer patientorienterad vård, och Bibbi Carlsson tror att det kommer att bli allt viktigare med ett tydligt patientfokus i framtiden.

– Patienterna bli kunnigare i och med att de själva kan ta reda på mer om sjukdomar och behandlingsformer. Men detta ställer också högre krav på läkare som måste kunna bemöta dessa nya, frågvisa och engagerade patienter.

Dessutom tror hon att de som jobbar i vården tydligare måste känna att fokus ligger på patienten och att de själva kan påverka och ta ett större ansvar i sitt arbete för patienten. Att de inte bara är en liten kugge i ett stort maskineri.

– Detta, poängterar hon, är också viktigt för att locka unga människor till vården.