Det är flera regeringar bakåt i tiden som får kritik när Riksrevisionen granskat de dyraste reformerna mellan 2000 och 2017. Av 25 reformer är det bara fem som får godkänt när det kommer till kvaliteten på beslutsunderlaget som regeringen la på riksdagens bord inför beslut.
Övriga 20 visar brister i beskrivningen av följande punkter:
- Vilka samhällsproblem som ska åtgärdas
- Mål och önskad effekt
- Konsekvenser
- Kostnad
Vid något tillfälle har det till och med varit så undermåligt att riksdagen bara fått se ett mer övergripande underlag innan beslut ska fattas. Det mer detaljerade underlaget kom först i efterhand.
Svårt att utvärdera satsningar
Än sen då, kan man tänka, så länge reformerna leder till tänkt resultat. Eller?
Problemet är bara att det inte går att veta säkert. Mindre än hälften av reformerna (11 stycken) har utvärderats av på uppdrag av regeringen. Riksrevisionen har granskat ytterligare några. Men i praktiken saknas kunskap om hur satsningarna fallit ut, slår Riksrevisionen fast.
Ungefär varannan reform uppskattas ha nått sina mål eller tänkta effekter. Och när det gäller till det ekonomiska utfallet har nära fyra av fem reformer haft avvikelser som överstiger 25 procent.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att:
- Säkerställa att reformernas förväntade effekter och mål samt kostnader redovisas tydligt och företrädesvis kvantitativt i de propositioner där reformförslagen läggs fram
- Införa en rutin som säkerställer att alla stora reformer utvärderas.