De är Sveriges tryggaste och säkraste kommuner

– Eftersom ingen kommun kan påstås vara bäst eller sämst på allt kan alla ha något att lära av andra eller själva ha något att lära ut, säger Gunilla Glasare, avdelningschef för tillväxt och samhällsbyggnad på SKR, i en kommentar.

Fokus på pandemin

Den här gången ligger fokus i Öppna jämförelser inte helt oväntat på pandemin. Pandemin som kris utmärker sig genom att inte ha påverkat en specifikt avgränsad geografisk plats eller enskild kommunal verksamhet, utan alla Sveriges 290 kommuner.

Många kommuner har behövt organisera sig och sina verksamheter annorlunda för att möta de utmaningar som pandemin förde med sig och för att upprätthålla samhällsfunktionerna.

Positiva och negativa effekter

Samtidigt konstaterar SKR att man ännu inte vet hur de långsiktiga effekterna kommer att bli; det verkar finnas både positiva och negativa effekter av pandemin när det kommer till trygghet och säkerhet.

– Statistiken blir än mer intressant när vi går djupare in på olika olyckstyper och tittar per månad utifrån ett förväntat värde mot det faktiska värdet. I vissa fall kan vi se en förändring som kan bero på att restriktionerna har gjort att beteenden har förändrats. När vi tittat på räddningstjänstens insatser så ser vi att det är färre trafikolyckor, vilket kan vara en följd av att många fler har arbetat mer hemifrån och personbilstrafiken minskat, säger Marianne Stålheim, chef på enheten för lärande från olyckor på MSB.

Trygga och säkra kommuner

Ändå framkommer vissa skillnader mellan olika kommuner när det kommer till trygghet och säkerhet. I likhet med tidigare rapporter har SKR beräknat ett sammanvägt värde som utgår från de fyra utfallsindikatorerna personskador, utvecklade bränder i byggnader, våldsbrott samt stöld- och tillgreppsbrott. För att variationerna mellan enskilda år inte ska ha för stor påverkan har man använt treårsmedelvärden för åren 2018 till 2020.

Indikatorerna har också fått olika vikt utifrån de samhällskostnader som uppstått till följd av olyckor och brott. Personskador har fått vikten 40 procent, bränder 10 procent, anmälda våldsbrott 40 procent och anmälda stöld- och tillgreppsbrott 10 procent.

Tolkning med försiktighet

Även om värdet ger en viss indikation om hur trygg och säker en kommun är utifrån folkmängd och samhällskostnader ska tolkningen dock göras med försiktighet betonar SKR. Anledningen är att bland annat lokala förhållanden, olikheter i statistikinsamling och att folkmängd är ett trubbigt mått. Resultaten kan till exempel vara missvisande för kommuner med många tillfälliga besökare.

Här är kommunerna med lägst sammanvägt värde och som i viss mån kan betraktas som trygga och säkra:

1. Hammarö
2. Vaxholm
3. Knivsta
4. Öckerö
5. Lomma
6. Vellinge
7. Habo
8. Karlsborg
9. Gagnef
10. Staffanstorp