Jag har precis deltagit på ISO:s årliga kvalitetsledningsmöte tillsammans med ca 125 deltagare från alla världens hörn. Denna gång var medlemslandet Barbados värd för mötet. Eftersom ön ligger precis öster om orkanbältet drabbas den inte så ofta av orkaner eller andra tropiska stormar, men det har hänt. Och var tar invånarna då sin tillflykt? Kanske till några nybyggda säkra byggnader? Nej, man samlas i de över 300 år gamla kyrkor som byggts av kalksten. De står stadigt kvar där man en gång skapat dem – intakta år efter år.
Trots att vi i dagens samhälle pratar så mycket om kvalitet är hållbarheten hos många produkter mycket sämre än tidigare. Jag lyssnade nyligen på Sveriges radios dokumentär ”Prylarnas pris” (kan varmt rekommenderas), en granskande serie om prylarnas klimat- och miljöpåverkan och vad vi kan göra för att minska den. I ett av avsnitten diskuteras hur kvaliteten på våra hushållsapparater och andra tekniska prylar i våra hem bara blir sämre och sämre, trots alla tekniska framsteg.
Prylarna tillverkas för en allt kortare livslängd och vi byter ut dem i allt snabbare takt. Min farmor hade en dammsugare som fungerade i 40 år, nu får man vara glad om ens dammsugare håller i 5 år. Kaffebryggare som tidigare höll i 20 år, fungerar inte ens 5 år! En tvättmaskin i lågprisklassen håller kanske bara 4 – 5 år (om man har tur).
Priserna sjunker
Enligt dokumentären har priserna på hushållsapparater i Sverige sjunkit med 20 pocent på mindre än 15 år, vilket är en starkt bidragande orsak till att livslängden på dessa produkter sjunker. Tekniker och designer vill gärna producera bra hållbara produkter, men de stoppas av marknadsavdelningar som vill ha billigare material (för att kunna konkurrera) och kortare livslängd på produkterna (för att få sälja mer till samma kund). Allt sämre material används därför i produkterna och inga kvalitetskontroller genomförs – allt för att minska tillverkningskostnaderna.
Resultatet blir naturligtvis sämre kvalitet och hållbarhet. Hur kan vi konsumenter gå med på detta? Jo, för vi vill ha billigare och billigare produkter. Många gånger slänger vi också prylar som fungerar – man vill ha nytt, fräscht.
Hur kan det ens få finnas en term som ”planerat åldrande”, som innebär en medveten process inom industridesign att göra produkten föråldrad för att hålla konsumtionen uppe? Produktens livslängd begränsas – en slug uttänkt plan att få oss konsumenter att behöva köpa många fler prylar!
Förlänga garantitiden
Forskning visar naturligtvis att ju längre tid vi använder en produkt, desto bättre för miljön och klimatet. Företagen måste börja tillverka mer hållbara produkter och myndigheterna borde förlänga garantitiden och ställa krav på producenter att redovisa livscykelkostnaden. Men vi konsumenter måste också börja ställa om och ändra vårt beteende. Sluta med slit och släng och enbart efterfråga prylar som håller över tid.
Glädjande är att nära varannan svensk (enligt en undersökning av Sifo 2019) det senaste året har ställt om sitt köpbeteende till att i större utsträckning välja produkter och tjänster som har producerats på ett hållbart sätt. Men nu måste vi också efterfråga prylar som håller länge. Jag ska anstränga mig MYCKET mer när jag behöver inhandla hushållsapparater och elektroniska prylar. Begreppet kvalitet måste framöver även omfatta hållbarhet!
Tina Bohlin, projektledare Sis