Experten: så kan människokroppen förklara motståndet i din organisation

Inom medicinens värld kallas fenomenet för homeostas, och sedan en tid tillbaka har begreppet förts över även till kvalitets- och förändringsledningens värld. Att använda sig av perspektivet kan hjälpa oss att förstå våra egna organisationer och få ett nytt perspektiv av förändringsmotstånd.

En som fastnat för homeostas-perspektviet i verksamhetsutveckling är grundaren av Stockholm Center of Governance och senior rådgivare vid Handelshögskolan: Jonas Törnblom.

I sin nya bok ”Mot alla odds” beskriver han perspektivet och varför vi bör ha det i åtanke: för att sätta organisatoriska tillkortakommanden i ett nytt ljus.

– Jag blev nyfiken på begreppet homeostas inom organisationsteori och försökte förstå, vad är det egentligen som personer vill försvara när det kommer en förändring?

– Litteraturen ger tre svar på det: den gemensamma kognitiva förståelsen, den normativa dimensionen – det vill säga gemensamma spelregler samt den relationella kulturen. Organisationer, liksom alla levande mekanismer strävar efter stabilitet och det man känner igen. säger Jonas Törnblom.

Elasticitet och plasticitet: två nycklar till god omställningsförmåga

Dessa tre bildar därmed hörnstenarna för vad som utgör en organisation och det är när någon av dessa ”hotas” som homeostas riskerar att utlösa en reaktion – det vill säga förändringsmotstånd.

Men hur kan vi då använda kunskapen om homeostas för att fila fram organisationer som har en bra omställningsförmåga? 

– Här är två begrepp centrala: elasticitet och plasticitet. Elasticitet är förmågan för en organisation att kunna ta till sig ny information utan att gå i försvar medan plasticitet innebär att förändringen faktiskt sker i verksamheten och stannar.

Törnblom menar att det relativt lätt att följa upp och mäta hur elasticiteten ser ut genom att fråga medarbetarna själva. 

Exempelvis: ”vad är viktigt för er? Är det vinst eller kollegial sammanhållning som väger tyngst?” och ”Hur uppfattar de sig själva och hur mycket tilltro har organisationen till externa forskare eller experter?”.

Homeostatisk akupunktur: små steg som bryter förändringsmotståndet

– Inser man att man har en låg mognadsgrad bör man jobba för att öka den. Här kan man blanda grupper eller testa att införa externa utbildningar för att vidga horisonterna i organisationen. 

Nästa steg: att jobba med plasticiteten, speglar enligt Jonas Törblom den klassiska förändringsteorin. Han berättar exempelvis om psykologisktrygghet, upprepning, piloter och kunskapsspridning. 

Ett steg som Jonas Törnblom rekommenderar till kvalitetschefer som vill börja använda homeostas som organisationsteori när man upplever tveksamhet eller motstånd till förändring är ”homeostatisk akupunktur”. 

Punktvisa och tydligt avgränsade insatser för att driva förändring. Genom att göra små, ofarliga experiment som inte påverkar befintliga roller eller ansvar får organisationen bevis på att förändring faktiskt är möjlig. 

Kultur präglas av tongivande personer

De små stegen sänker tröskeln, skapar trygghet och ökar beredskapen för att både ta till sig ny information och våga ställa om.

– Vi måste förstå att en sämre omställningsförmåga heller inte bara handlar om bra eller dåligt chefskap. Det handlar i hög grad om samspelet och dynamiken i organisationen och vad man uppfattar som viktigt och legitimt.

– Det är en avgörande förklaring till varför vissa lyckas förändras medan andra inte gör det. Samtidigt måste det givetvis finnas tid och struktur för förändringar. Likaså motivation, känslor och identitet är viktiga förutsättningar att vara uppmärksam på. 

Som exempel tar han upp skolans värld där samma lärare kan ha helt olika resultat i olika klasser på samma skola.

– Ofta är det ett fåtal tongivande personer som präglar gruppens beteende och håller emot. I en organisation måste man genom dialog få dem att inse att beteendet inte är hållbart, och i sista hand måste de omplaceras om de inte kan anpassa sig.