Även en ökad fokusering på särskilda undervisningsgrupper och individualisering med färre lärarhandledda lektioner förklarar varför svenska elever presterar sämre i skolan idag än för 20 år sedan. Slutsatserna presenteras i en rapport från Skolverket ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”.
Lärartäthet viktigt
Även klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers resultat. Allra tydligast är det för elever som går de första åren i grundskolan och från hem där eleverna inte får stöd i sitt skolarbete. Den allra viktigaste resursfaktorn i skolan är dock lärarnas kompetens.
Ett annat problem är att skolor med stora sociala problem sällan får större ekonomiska resurser.
När kommunerna tog över ansvaret för skolan under tidigt 90-tal var just en av idéerna att de med sin kunskap om lokala behov bättre skulle fördela resurserna för att göra skolan mer likvärdig. Så blev inte fallet. Dessutom har segregeringen ökat under tidsperioden. Det fria skolvalet och boendesegregationen har lett till att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola. Det är negativt för kunskapsutvecklingen.
De svenska eleverna resultat har främst försämrats inom matematik och naturvetenskap, både i jämförelse med andra länder och i faktiska resultat.