Granskningen visar att pedagogerna arbetar ambitöst för att förverkliga förskolans uppdrag men att vissa delar av läroplanen hamnar i skymundan. Skolinspektionen menar att de yngre barnens behov av omsorg prioriteras före alla barns behov av utveckling och lärande. Lärandet sker ogenomtänkt och oreflekterat då pedagogerna beskriver vad de gör men inte vilket syfte aktiviteterna har i relation med de mål som finns.
Förskolan har fram för allt mål inom språk, kommunikation och matematik, men flera av de övriga målen upplevs svåra att genomföra och förekommer därför inte i den dagliga verksamheten. Det kan exempelvis vara förmågan att ha respekt för andra kulturer, modersmålsstöd eller att förstå naturvetenskapliga fenomen.
Svårt med utvärdering
Granskningen visar även brister i dokumentationen.
– Några förskolor är så rädda för att dokumentationen ska leda till betygsliknande bedömningar att de helt enkelt ”lagt ner pennan” och dokumenterar inte någonting alls, säger Veronica Bonivart Säfström, undervisningsråd Skolinspektionen, som ansvarat för granskningen.
Men utan dokumentation blir det svårt att utvärdera verksamheten och att veta vad barnen har lärt sig. Även lokalerna får påbackning. Nära hälften av de granskade verksamheterna har inte tillräckligt inspirerande lärandemiljöer. Flera är inrymda i lokaler som inte är anpassade och på vissa har man valt att inte ha framme mycket lekmaterial då det blir rörigt.
Granskningen gjordes hösten 2010 på 16 förskolor i kommunerna Aneby, Arboga, Halmstad, Lidköping, Orsa, Pajala, Tibro och Vindeln. Enligt Skolinspektionen är resultaten inte generella, men väcker frågor och pekar ut brister som kan förbättras.