Fyradagarsveckan: gör mer och jobba mindre

Varför tror du att frågan engagerar så mycket?
– Det är en fråga som angår oss alla. Hur mycket ska vi jobba? Sedan så provocerar det vissa också som ifrågasätter hur man kan producera mer fast på kortare tid.

Ja, är det möjligt att producera mer under en kortare tid?

Svaret blir ja, i alla fall om man ser till studien baserad på 100:80:100-modellen: 100 procent i lön med målet att behålla 100 procent produktivitet och värdeskapande, på 80 procent av arbetstiden. Deltagarna i studien kunde antingen välja en fyradagarsvecka eller kortare arbetsdagar.

Det som Falkman själv tyckte var mest intressant i studiens resultat, eller hennes största ”takeway” som hon själv säger, var att möjligheten till att få igenom förbättringar och effektiviseringar i verksamheterna upplevdes som större.

– Vissa av verksamheterna berättade till och med om förbättringar de försökt genomföra i flera år som plötsligt gick att få ut i verksamheten. Det beror nog främst på att medarbetarna själva fick ut något av förbättringarna – det vill säga att det blev möjligt att vara ledig den extra dagen. Det blev en morot och fungerar som en motor för förbättringar.

När förbättringarnas effekter alltså inte bara upplevs tillfalla verksamheten i sig och dess resultat blev det mycket lättare att engagera medarbetarna.

–  Det är nyckelgrejen. Ibland kan det nog kännas som att vi ska göra allt mer, större och bättre, för organisationen och inte för en själv.

Var det ett vanligt resultat i studien?
– Vanligt är svårt att säga, men jag kunde se att det blev en drivkraft i många av verksamheterna. Jag tänker till exempel på en kommunikatör som först var rätt tveksam till att lära sig om och arbeta med AI. Men till följd av att vilja effektivisera sitt arbete fick hon motivation till att lära sig om det vid tiden fortfarande nya verktyget.

Resultaten visade också bland annat att stress minskade med 19 procent (från 3,2 till 2,6 på femgradig skala) och att upplevd produktivitet ökade med 13 procent (från 7,1 till 8,0 på tiogradig skala). Ingen av de tio organisationerna som rapporterade verksamhetsresultat hade heller ett sämre ekonomiskt utfall jämfört med samma period året innan.

– Största kvittot på hur experimentet upplevdes av arbetsgivarna var att alla förutom en valde att fortsätta efter de första sex månaderna varav flera fortfarande jobbar enligt 100:80:100-modellen idag.

Så effektiviserade verksamheterna sitt arbete

Studien tar också fram några framgångsfaktorer från hur verksamheterna arbetat för att kunna nå upp till modellens mål, alltså att behålla 100 procent produktiviteten och värdeskapandet.

– En viktig sak var att vara noggrann med sin fokustid, en revisionsbyrå såg till exempel till att inte boka in några möten på förmiddagarna och bara djuparbeta. En annan effektivisering var att se över möten, ett energibolag som vanligtvis arbetade ute hos kunderna såg till exempel till att köra morgonmöten digitalt i stället för på arbetsplatsen. Det sparade dem 497 mil per år i bilkörning och mycket tid.

Samtidigt passade inte fyradagarsveckan alla som deltog i studien.

– Det slår inte igenom i enkäterna men vissa individer upplevde en ökad stress och att de saknade de sociala interaktioner som ibland prioriterades bort till fördel för fokus. Vissa har också det tufft hemma varav arbetet snarar blir en tillflyktsort. Det är lätt att tänka att mer ledig tid alltid är positivt men så är det inte för alla.

Medan vi enligt Lena Lid Falkman ska ta studien med en nypa salt, bland annat på grund av det begränsade urvalet och korta experimentperioden, så finns det också stöd för resultatet i internationella studier.

– Det är realistiskt att det här stämmer, våra kollegor på Boston Collage genomförde tidigare en mycket större studie med nästan 3000 medarbetare och liknande mått. Även de kunde se att fyradagarsveckan resulterade i bättre välmående i kombination med högre arbetsförmåga, upplevd produktivitet och jobbtillfredsställelse.