I veckan meddelade Naturvårdsverket vilka organisationer som får tillgång till statligt stöd och hur stödet fördelas. I år fick dock 17 organisationer avslag på bidraget, varav 10 fick avslag med en helt ny motivering – att de inte anses som ”demokratiskt uppbyggda”.
10 miljöorganisationer pekas ut som odemokratiska – ”Absurt”
Hållbarhet
Plötsligt fick 10 miljöorganisationer avslag från Naturvårdsverket för att få tillgång till statligt stöd. Motiveringen är att organisationerna inte är demokratiskt uppbyggda och beslutet baseras på en utredning från 2015. Kvar lämnas organisationerna som stora frågetecken.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
En representant från en av organisationerna som tidigare har fått bidrag, men som nu får avslag, berättar att de är mycket förvånade över Naturvårdsverkets besked.
– Vi fattar ingenting. Att vår organisation inte skulle vara demokratiskt uppbyggd, det är absurt.
Beslutet baseras på en utredning från 2015. Utredningen har kommit fram till att en förening inte anses som fullt ut demokratiskt uppbyggd om ett företag har rösträtt i organisationen. I utredningen står det också att ”statligt bidrag till en organisation som har företagsmedlemmar kan också̊ komma i konflikt med statsstödsreglerna”.
Stödet har minskad sedan 2019
Tidigare år har avslagen baserats på saker som att dess huvudsakliga syfte inte bidrar till miljömålen, att de inte funnits mer än tre år eller att de inte uppfyller kriterier gällande medlemsantal. Förra året fick sju organisationer avslag, och året innan det fick 3 avslag.
Nu är det alltså hela 17 organisationer som får avslag. Samtidigt har det statliga stödet till organisationerna sedan 2019 minskat från totalt 30 miljoner kronor till 19 miljoner kronor.
Naturvårdsverket säger dock att det minskade bidragsstödet inte har någon betydelse för beslutet att inte bevilja bidrag.
– Nej, det har ingenting med saken att göra, säger Tom Liffen, handläggare på miljömåls- och kunskapsenheten på Naturvårdsverket.
Så svarar Naturvårdsverket
Beslutet att avslå ansökningarna först nu, nio år efter utredningen som beslutet baseras på, handlar enligt Tom Liffen om att det inte finns några tydliga regler om vilka som ska få anslag och inte, utan att det mycket är upp till tolkning.
– De här bidragen som vi har hand om är ganska underreglerade. Det finns ingen förordning som styr bidragen, utan det är en skrivning i vårt regleringsbrev. Så länge det saknas en förordning, behöver vi bygga vår hantering från tidigare erfarenheter och erfarenheter från andra myndigheter. Det innebär att vi löpande kan upptäcka förbättringar som vi behöver tillämpa. Det här är en sak som våra jurister har upptäckt, och som andra myndigheter också använder som motivering, säger han och tillägger att besluten fortfarande går att överklaga.