Hälsofrämjande arbete bland läkare undersökt

En norsk studie visar att allmänläkare skulle kunna bidra till en bättre folkhälsa genom att skapa en mer öppen dialog med patienterna och våga föreslå livsstilsförändringar.

Jørgen Storbakken har med sin masterstudie vid Nordiska Folkhögskolan för folkhälsovetenskap kommit fram till att norska läkare känner en osäkerhet när det gäller hälsoförebyggande arbete.

– Det norska husläkarsystemet skapar ett köp/säljförhållande mellan läkare och patient, vilket gör det svårt att diskutera och gripa in i människors livsstil. Läkarna oroade sig för vilka konsekvenser det kunde få för maktrelationen mellan dem och patienten om de lade sig i livsstilsfrågor, säger Jørgen Storbakken.

Andra orsaker till att läkarna i studien inte var bekväma med att påpeka patienternas osunda vanor visade sig bero på tidsbrist, utbildningssystemet för läkare samt uppfattningen att patienterna inte skulle vara mottagliga för hälsoråd.

Bättre förtroende

Genom att kombinera olika modeller för att bryta en hälsofarlig livsstil har Storbakken utvecklat en praksis för hur läkarna kan tillämpa folkhälsoperspektivet i sitt arbete, något han menar brister i läkarvården i dag. Den hälsofrämjande modellen handlar om så kallad livsstilsintervention, att skapa bättre förtroende mellan patient och läkare samt att utveckla brukarens egen kompetens, vilket i vissa fall kan gå ut på att läkaren ordinerar fysisk motion istället för medicinering.

Av de 26 allmänpraktiserande läkarna som deltog i studien är resultatet blandat.

– En del är positiva, men andra tvivlar på effekten, säger Storbakken.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.