”Immaterialrätt är kunskapsekonomins viktigaste tillgång”

– År 1990 toppades listan över internationella patentansökningar av USA, Tyskland, Storbritannien Japan och Frankrike. Idag är toppländerna Kina, Japan, Sydkorea, USA och Tyskland. Kartan håller långsamt på att ritas om.

Trots det hänger en förlegad självbild kvar i Europa – inte minst i Sverige – om att västvärlden innoverar medan Asien plagierar, menar Christina Wainikka.

– Det är ju bekymmersamt.

Även Patent- och registreringsverket, PRV, talar om en rådande kunskapsbrist, särskilt bland mindre företag och forskare, samtidigt som Sverige beskrivs som en utpräglad kunskapsekonomi.

Finns potential bland SME:s

Även om Sveriges internationella patentansökningar hela tiden ökar, så gör den inte det i samma takt som flera andra länder, och det oroar Wainikka. Det är svårt att förklara varför, men hennes tes är att det bland annat kan bero på att små och medelstora företag inte nyttjar immaterialrätt i den mån de kan.

2023 räknade Svenskt Näringsliv ut att knappt nio procent av Sveriges små och medelstora företag har ett registrerat varumärke. Det är en procent under EU-snittet. Och enligt en rapport från European Union Intellectual Propert Office (EUIPO) har små och medelstora bolag med immateriella tillgångar 68 procent högre intäkter per anställd, än de som inte har det.

Enligt Christina Wainikka finns det mycket som Sveriges små och medelstora företag skulle kunna göra själva för att innovera i högre grad än de gör idag, samt för att ta tillvara på sina innovationer. Till stor del är det en kunskapsfråga, och där hänvisar Wainikka till hjälpredor såsom IPR Helpdesk samt Patent- och registreringsverkets hemsida.

– Det finns jättemycket information att hämta där. Vill man veta mer så finns informationen att tillgå.

Sen är det förståeligt om små och medelstora företag inte har särskilt mycket tid eller resurser att söka information, säger Wainikka. Där efterfrågar hon större engagemang från myndigheter och organisationer i Sverige.

– I till exempel USA har amerikanska patentverket som mål att finnas på varje offentligt bibliotek i landet. Deras tes är att små och medelstora företag inte kommer att söka sig till deras hemsida för att få information om immaterialrätt, så därför vill de komma till företagen. Den typen av synsätt behövs här.

Själv reser Wainikka runt i landet och föreläser om immaterialrätt samtidigt som hon skriver så ofta hon orkar på Svenskt Näringslivs hemsida, som ett sätt att bidra till kunskapsekonomin. Men hon önskar att Sverige skulle bli bättre på att utbilda kring immaterialrätt.

– Upphovsrätten finns med i läroplanen för bild och musik sedan ett antal år. Det ska bli intressant att se vad det ger. Och sedan skulle man behöva prata mer om immaterialrätt när det kommer till företagande.

Vid Lunds universitet ges en kurs som bygger på ett affärsmässigt helhetstänk kring immaterialrätt och innovation, och mer sådant vill Wainikka se framöver.

Efterfrågar nationell strategi

Christina Wainikka tror också att Europa håller på att bli omsprunget eftersom allt fler länder har insett att satsningar på innovation måste följas av åtgärder kring immaterialrättsliga frågor. Därför har de skapat en strategi och organisation som tar ett helhetsgrepp kring innovationsfrågan. Bland annat har länderna Brasilien, Botswana, Sydkorea, Singapore och Japan skapat nationella immaterialrättsstrategier – men inte Sverige.

– Dessa länder har kopplat ihop kedjan och gjort immaterialrätten till ett verktyg i innovationsprocessen. Ofta när vi pratar om innovation här i Sverige så handlar det om bra idéer, men innovation handlar om bra mycket mer. Det måste vi förstå.

Christina Wainikka efterfrågar en nationell innovations- och immaterialrättsstrategi, och i dagsläget håller Svenskt Näringsliv på att jämföra just sådana från olika håll i världen för att se vad Sverige har att lära sig av andra.

– Finland har en strategi och är ett föregångsland som vi kan lära oss av. Där har man till exempel sett över den politiska organisationen och satt forskning, innovation och immaterialrätt under samma minister, för att ta ett helhetsgrepp.

Ericsson ett patentbibliotek

Om Sverige vill fortsätta vara framträdande vad gäller innovation, så måste vi inse värdet av immaterialrätt. I slutändan är det just immaterialrätten som påverkar kunders val av produkter och tjänster, vidhåller Christina Wainikka.

– Varumärke och olika patenterade lösningar leder till att vissa företag väljs över andra. Därför är immaterialrätt kunskapsekonomins viktigaste tillgång.

Om någon har en lösning som är bättre än alla andras så kommer man att bli vald, betonar hon. Och för att förvekliga bra idéer så behövs kapital, och det får man genom immaterialrätt.

– De startup-företag som har patent och varumärke har dryga tio procent högre chans att attrahera kapital. Det är rätt mycket.

Så nej, det räcker inte att prata om innovation som världens bästa idé. Det tycker Christina Wainikka att Ericsson är ett tydligt exempel på.

– Ericsson är nästan som ett patentbibliotek. De har omformulerat en del av affärsidén till att handla om immaterialrättigheter, och nu är flera funktioner i Apple-telefoner byggda på Ericssons licenser.

Men måste man vara en jätte som Ericsson för att förstå detta?

– Nej, vi har en massa exempel på startups som jobbar på liknande vis. Samma sak på life-science-sidan. Det beror såklart mycket på bransch, men det finns mycket att hämta när det kommer till immaterialrätt.