Jazzen är redskapet

Gunilla Gårdfeldt, professor i scenisk/musikalisk kommunikation och dramatik, fullkomligt glöder av intresse för konsten. Hennes ord strömmar som ett lavaflöde av poesi när hon talar om musiken och improvisationens kraft. Det är lätt att föreställa sig de trollbundna eleverna på Högskolan för scen och musik i Göteborg när hon föreläser. Men Gunilla Gårdfeldt nöjer sig inte med att undervisa för framtida musiker.

I maj var hon med och bjöd in till en ovanlig workshop som riktade sig till chefer, forskare och studenter från näringsliv, sjukhus och universitet. Genom att låta musikensembler spela olika tolkningar av musikstycken inom jazz och klassisk musik ville hon och Mary Jo Hatch, internationell gästprofessor i organisationsteori vid Handelshögskolan i Göteborg, visa hur ledarskap och musikimprovisation har fler likheter än man först kan tro.

För att vara en bra chef, liksom en duktig improvisationsmusiker är det viktigt att lita på sin kunskap, lyssna på andra och inte vara rädd för att misslyckas.

– Det är samma fenomen att stå på en scen som att hålla föredrag. Alla människor som är i en utsatt monolog-situation vill kontrollera sig själva och vara duktiga. Men då når man inte djupet av sin passion och förmåga, säger Gunilla Gårdfeldt.

Släpp kontrollen

Hon menar att kunskap är bättre lagrad i hjärnan än vi är medvetna om. Yrkesmänniskor som har jobbat hårt har en fullproppad kunskapsbank med samlade erfarenheter. Men när kunskapen ska plockas fram slår kontrollbehovet på vilket inte ger ett lika bra resultat som om personen hade slappnat av och litat på sin förmåga. Det är samma princip oavsett om det gäller att fatta ett svårt beslut som läkare eller att göra ett trumpetsolo.

För att hoppa över den begränsande kontrollstationen i hjärnan gäller det att träna upp sina sinnen, rikta sin uppmärksamhet mot andra än sig själv och hitta upplevelsen av nuet.

Lyssna på andra

Kortfattat går Gunilla Gårdfeldts filosofi för kreativ utveckling ut på att inte reproducera, censurera eller reducera sig själv. Det handlar om att hålla sig vid liv genom att fokusera på omgivningen och se hur andra reagerar innan du själv reagerar.

– I jazzen låter du alla spela, det blir en koppling till ledarskap och social kompetens. Det är inte bara chefen som ska spela solo. Lyssna på vem som har hög energi just nu, våga ligga lågt. Om ekonomichefen spelar solo, då måste de andra medarbetarna lyssna och improvisera, menar Gunilla Gårdfeldt.

Det handlar alltså inte om att ekonomiavdelningen måste starta ett jazzband eller lära sig spela cello för att fungera bättre. Däremot kan man med musikens hjälp visa hur en arbetsprocess liksom ett framfört musikstycke, är vackrast när samspelet är dynamiskt och alla instrument får briljera.

– Musiken blir en metafor för när samarbete fungerar som bäst, säger Gunilla Gårdfeldt.

Tips

Workshopen var ett samarbete mellan Business & DesignLab och Högskolan för scen och musik vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs Universitet.

För den som är nyfiken att medverka kommer en ny workshop troligen hållas våren 2011.