Det kan kännas lite som kaka på kaka. Är inte hållbarhet, klimatmål och cirkulär ekonomi lite samma sak? Nja, riktigt så enkelt är det inte.
Kom i gång med cirkulär upphandling
Upphandling Hållbar upphandling, klimatkrav – och så nu cirkulär upphandling. Hur ska man få ihop det? Kvalitetsmagasinet frågade Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood och ordförande i regeringens delegation för cirkulär ekonomi.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Medan hållbarheten baseras på tre perspektiv – social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet – fokuserar klimatkraven just bara på klimatfrågan, medan det cirkulära egentligen ringar in alltihopa.
Går hand i hand
För Åsa Domeij går kvalitetstänket och den cirkulära ekonomin hand i hand. Här handlar det om den mest effektiva formen av resurshantering.
– Men det gäller att inte tänka för snävt. Det första exemplet när man tänker cirkulär ekonomi brukar vara att man ska köpa återanvända möbler som man kan reparera när man ska inreda ett nytt kontor. Eller om man ska lägga in en plastmatta att man letar efter en matta som är gjord av återvunnen plast, säger hon och öppnar dörren för en vidare syn på cirkularitet.
– Det finns annat – och då kan man tänka kvalitet – om man tänker att det man upphandlar ska hålla länge och ska kunna gå att använda på flera ställen i organisationen. Det kan också vara ett effektivt lokalutnyttjande. Hur planerar man så att man kan använda dem så mycket som möjligt under fler timmar av dygnet?
Genom att jobba med ett systematiskt lokalanvändande kanske man till och med kan slippa en upphandling av ett nytt bygge. En möjlighet som Åsa Domeij länge sett är att skolorna skulle kunna jobba i tvåskift, ett förmiddags- och ett eftermiddagsskift. Då skulle dessutom idrottsanläggningar kunna användas under fler timmar på dygnet. Särskilt i tätorter skulle detta kunna göra stor skillnad.
Byggsektorn är som bekant en bransch som lämnar stora klimatavtryck efter sig. Och här finns mycket för offentliga sektorn att överväga menar Åsa Domeij. Det handlar om att börja tänka på ett annat sätt.
– Om man bestämmer sig för att riva något så går det också att hitta bättre eller sämre alternativ. Sverige är inte bäst när det gäller återvinning av byggmaterial till exempel. Här finns det mycket att göra.
Räkna in cirkulärt
Men skulle det gå att till exempel kunna tillgodoräkna sig en besparing av klimatutsläpp genom att räkna in cirkularitet? Jo, det borde nog gå att få hitta avancerade sätt att redovisa det, tror Åsa Domeij. Men hon slår samtidigt ett slag för att hålla det så enkelt som möjligt. Blir det allt för komplicerat kan det slå tillbaka.
– Man kanske ändå behöver ha enkla, tydliga krav. Säg att vi ska köpa in nya fordon till vår kommun, då kanske man inte ska behöva tolka det utifrån ett cirkulärt perspektiv också. Det vi hör från dem som jobbar med upphandlingar är att det är ont om tid och att kompetensen behöver stärkas. Kompetensen är något som SKR och Upphandlingsmyndigheten jobbar på nu, men man behöver se till att upphandlarna får mer tid. Dåliga upphandlingar hör vi allt för mycket om. Här behövs tid och ett kontinuerligt lärande.
Innovativa leverantörer uppmuntras
Det gäller att balansera kraven även för att kunna få in flera offerter. Då kan en lösning vara att gå ifrån den väldigt detaljerade upphandlingen och mot en mer funktionell upphandling. Då ställer upphandlaren upp vilka funktioner som behöver uppfyllas tillsammans med några viktiga kriterier. Men man lämnar det mer öppet för leverantörer att innovera och hitta egna lösningar på hur funktionerna ska kunna erbjudas. Kanske kan det resultera i en annan typ av affärsmodell än man annars hade detaljstyrt mot.
– Jag vet att till exempel Ikea drivit på att få tydliga funktionskrav när man ska inreda kontor. I stället för att ange exakt mått på skrivbord kan man ange vilken funktion de ska ha. Då blir det fler aktörer som kan offerera och man kan hitta till exempel funktionella leasinglösningar i stället för att allt ska köpas in. Ju mer detaljerad man är om sådant som inte är hållbarhetsaspekter desto svårare blir det att ställa detaljerade krav på just hållbarhet, säger Åsa Domeij.
Fakta
Börja upphandla cirkulärt – Åsa Domeij tipsar
- Tänk inte för snävt. Cirkulärt är mer än återvinning. Satsa på sådant som håller över tid, kan repareras och som kan användas på flera olika sätt inom organisationen. Flexibilitet är bra.
- Börja enkelt. Starta med sådant som ni redan är på väg att upphandla och börja med ett fåtal krav. Undersök vilka alternativ som finns på marknaden. Om du till exempel vet att det finns ett gott alternativ med återvunnet material kan ni ställa krav på en viss andel återvunnet material. Men det måste inte prompt vara 100 procent. Lägg er på en nivå så att ni kommer i gång.
- Starta i liten skala. Offentliga upphandlingar är ofta väldigt stora, men börja i en verksamhet och pröva er fram. Det är svårt att göra det perfekt första gången, så riskera inte att hamna i en gigantisk upphandling som inte funkar, utan gör det stegvis så att ni kan lära er längs vägen. Har ni till exempel inte jobbat med leasingavtal för utrustning och inredning tidigare så ta inte allt på en gång.
- Detaljstyr inte för mycket. Var tydlig med miljömålen, men lämna utrymme för leverantörer att kunna komma med egna förslag på hur ni kan nå dit. Ju mer detaljerat, desto färre som kan lämna en offert.