Så ska cirkulära ekonomin bli begriplig med standarder

Cirkularitet har kommit allt högre upp på agendan på alla nivåer i samhället. Även om ekonomin eldas på av ökad konsumtion har allt fler insett det ohållbara i att ständigt tillföra produktionssystemet jungfruligt material som förädlas till produkter som med tiden hamnar på det växande sopberget.

– Visst tycker konsumenter att det är roligt med nya saker. Men från både konsumenters och samhällets sida har man insett problemet med resursslöseriet och de ökade avfallsmängderna, säger Raul Carlsson, senior forskare på forskningsinstitutet Rise.

Säljer produktnytta

Även företagen ser behovet av att styra om sina affärsmodeller i riktning mot ökad cirkularitet. Tiden är förbi när industrin kunde tjäna pengar på att helt enkelt sälja mer material. Numera är det försäljning av produktnytta snarare än mer material som ger intäkterna.

– För företagen finns ingen anledning alls att betala för att köpa in mer resurser för att tjäna pengar.

I stället behöver de tänka nytt och se om sin affär med utgångspunkt från cirkularitet, konstaterar Raul Carlsson.

Serie vägledande standarder

Trots ett stigande intresse finns ännu inte någon enhetlig definition av cirkularitet, än mindre standarder för att bestämma hur cirkulärt något är. Våren 2019 inleddes därför ett arbete inom en ny teknisk kommitté inom den internationella standardiseringsorganisationen Iso med sikte på att ta fram en serie vägledande standarder.

72 nationer är representerade i arbetet, däribland Sverige med Raul Carlsson som en av de deltagande experterna. Det grundläggande arbetet med ramverk, begrepp och mätmetoder beräknas bli klart under andra halvan av 2023.

– Men de internationella expertgrupperna kommer att kunna presentera långt utvecklade utkast redan under det här året, förklarar han.

Innan Iso kan publicera en färdig standard krävs dock full konsensus, alltså att experter från samtliga deltagarländer är helt överens om innehållet. Det betyder att ett intensivt arbete pågår tills en standard är klar.

Parallellt arbete

Arbetsgrupperna inom Iso siktar på att ta fram en serie med sex olika standarder inom cirkularitet. Den första med fokus på ramverket, i syfte att enas kring definitioner och begrepp som ska beskriva den cirkulära ekonomin.

– Enkelt utryckt handlar det om att vårda de resurser som tas från naturen och upprätthålla värdet av dem så länge som möjligt, förklarar Raul Carlsson.

Den andra standarden tar sikte på hur en organisation praktiskt kan arbeta och styra om sin verksamhet mot ökad cirkularitet. Den tredje visar hur man kan mäta och den fjärde lyfter fram ett antal fallstudier. Dessutom kommer ytterligare två kompletterande standarder att fastställas – en om datautbytesformat och en om hantering av andrahandsmaterial.

– Enklast vore givetvis om standarderna kunde fastställas i tur och ordning. Men i början har allt arbete skett parallellt, vilket innebär att samma frågeställningar kring till exempel en enskild definition har kommit upp i alla arbetsgrupper. Det har inneburit att efterhand som de olika standarderna mejslats fram har samordningen mellan arbetsgrupperna fått allt större betydelse för arbetet, säger Raul Carlsson.

Olika systemnivåer

Tanken är att standarderna ska kunna tillämpas på olika systemnivåer som exempelvis produkter och tjänster, organisationer och samspel mellan flera organisationer samt nationella och internationella regioner.

En av de stora utmaningarna har med mätningarna av cirkularitet att göra, förklarar Raul Carlsson.

– Tidigt slog vi fast att standarden ska ta fasta på att mäta resursvärden och inte på resursmängden. Först när någon värdesätter något som en resurs skapas ett behov av att mäta den samt försöka förstå hur den ska mätas, säger han.

Föränderligt resursvärde

Men resurser har inte ett fast värde. Resursvärdet är föränderligt och starkt kopplat till teknologisk nivå, marknadspris och innovation. Vissa resurser som värdesattes i går har inte samma värde i dag. Å andra sidan kan resurser som betraktas som värdelösa i dag vara värdefulla i framtiden.

– Stenåldern tog inte slut på grund av bristen på sten och flinta, utan för att utvecklingen gick framåt. Denna föränderlighet bidrar med faktorer som gör beräkningar vanskliga, men man måste ändå ta hänsyn till dem när man mäter och tolkar cirkularitet, säger Raul Carlsson.

Förädlingsindustrierna bygger upp långa leverantörskedjor som förser tillverkande företag med insatsvaror. När sedan produkterna blir avfall består de fortfarande av i grunden samma material, men i den linjära ekonomin med allt lägre värde.

– I en cirkulär ekonomi är det centralt att förlänga och ständigt förnya resursvärdet för att knyta ihop cirklarna så att industri och samhälle därmed får ett ekonomiskt intresse av att återanvända och återvinna material, säger Raul Carlsson.

Spårbarheten central

För att den cirkulära ekonomin ska kunna fungera krävs därför tillförlitlig information. Företag och konsumenter som vill köpa cirkulära produkter och material behöver tydlig pålitlig information om att materialet är återvunnet, men också om materialets kvalitet.

– Spårbarheten är central. Många företag har utvecklat egna lösningar för att kunna effektivisera spårbarheten bakåt i sina värdekedjor – av kvalitetsskäl eller etiska skäl. Dessa lösningar kan komma till nytta inom den cirkulära ekonomin och bli en win-win-lösning för alla, förklarar Raul Carlsson.

En annan utmaning i standardiseringsarbetet är riktad åt andra hållet, det vill säga framåt i tiden. Den som inhandlat en produkt eller tjänst som designats för den cirkulära ekonomin vill givetvis vara säker på att den faktiskt också blir cirkulär i nästa led.

– Det handlar till viss del om förtroende för näringsliv och samhälle, som måste se till att det finns någon som hanterar nästa steg i materiella produkters livscykel. Här kan det finnas skillnader mellan olika marknader, om produkten släpps i till exempel Sverige eller USA, säger Raul Carlsson.

Koppling till livscykelanalys

I standardiseringen har även kopplingen mellan livscykelanalys och cirkulär ekonomi identifierats.

– Livscykelanalyser utvecklades för att visa den totala miljöpåverkan under en produkts livscykel. Men de tar inte hänsyn till alla olika cirkulära loopar som kan förlängda produkters livslängd. När vi ska koppla ihop den cirkulära ekonomin med hållbarhetsbegreppet behöver vi få dessa mätmetoder att hänga ihop, säger han.

Raul Carlsson inser att alla inte kan ställa om till den cirkulära ekonomin över en natt, inte ens med globala standarder.

– Men genom att komma överens om begreppen och sättet att mäta kan man i alla fall sätta gemensamma mål och bestämma riktningen för sitt arbete, sammanfattar han.

Sex standarder

Arbetsgrupperna inom Iso siktar på att ta fram en serie med sex olika standarder inom cirkulär ekonomi.

1. Ramverk: Definition av begreppet (Terminology, principles, frameworks and management system standard).
2. Organisation: Tänkbara affärsmodeller (Practical approaches to develop and implement Circular Economy).
3. Mätning: Fokus på resursvärde (Measuring and assessing circularity).
4. Fallstudier: Praktiska exempel (Circular Economy in practice: experience feedback).
5. Datautbytesformat.
6. Hantering av andrahandsmaterial.