Det har tidigare riktats kritik mot visselblåsfunktionen inom Umeå kommun, där en ny grupp som skulle granska ärendena valde att avgå efter bristande förtroende från kommunen.
Konflikt i kommunen – visselblåsfunktion uteblir
Arbetsmiljö
Umeå kommun och leverantören CRD Protection kan inte komma överens i hur visselblåsärenden ska hanteras i kommunen. Det leder till att visselblåsningar från oktober 2025 samlas på hög tills tvisten är löst.
– Kommunen måste kunna klargöra hur de ska göra för att de här uppgifterna inte ska spridas till obehöriga. Vi får inget svar på det och vi har bett om svar på det här under hela 2025. Ska förvaltningschefer tillåtas utreda sig själva?, säger Peter Angerbjörn till Dagens Samhälle.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Sedan oktober 2025 har Umeå kommun inte haft tillgång till det system där visselblåsärenden samlas. Det beror på att kommunen inte kunnat komma överens med leverantören CRD Protection.
– Gruppen är på plats och har kommit igång med sitt arbete. Men den har hindrats att få tillgång till den inbox som leverantören levererar till Umeå kommun, utifrån att leverantören har motsatt sig uppstart av styrgruppen, säger Elin Pietroni, stadsdirektör i Umeå, till Dagens Samhälle.
– Vi har alla de beslut som behövs på plats. Men vi har inte kunnat verkställa de demokratiskt fattade besluten och därför har vi skickat in en avvikelserapport till vår upphandlingsenhet som i sin tur har inlett en kvalificerad avtalsöversyn gentemot leverantören, säger hon vidare.
Tvisten handlar om att Umeå kommun valt att neka ett startmöte med leverantören, då det inte följer gängse rutiner.
Enligt Peter Angerbjörn, enhetschef för visselblåsartjänsten på CRD Protection, har Umeå kommun inte kunnat visa hur tidigare brister i visselblåsarfunktionen ska kunna undvikas.
– Visselblåsarlagen handlar om uppgifter som är väldigt känsliga och som både omfattas av sekretess och absolut sekretess. Kretsen som ska anses vara behöriga att överhuvudtaget befatta sig med de här uppgifterna är oerhört hårt reglerad. Vi bedömer att det arbetssätt som man vill ha inte alls går att förena med det, säger Peter Angerbjörn till Dagens Samhälle.


