Inga produkter i varukorgen.
Kvalitetsaspekten i nya skollagen ifrågasätts
Åsikterna är många kring regeringens förslag om ny skollag. Skolindicatorn har gått igenom remissinstansernas synpunkter på kvalitetsbiten i förslaget.
Den 1 oktober gick remissperioden ut för regeringens förslag till ny skollag. Enligt nyhetsbrevet Skolindicatorn har 100 instanser svarat, däribland myndigheter, organisationer, kommuner och skolor. Därtill har många fler haft synpunkter på förslaget – drygt lika många spontanremisser har skickats in till regeringen.
Syftet med den nya lagen är bland annat att ”åstadkomma en struktur som är mer logisk och bättre avspeglar hur skolsystemet har utvecklats på senare år”. Det fjärde kapitlet ägnas särskilt åt det systematiska kvalitetsarbetet. Skolindicatorn har gått igenom de inkomna remissvaren och konstaterar att majoriteten är positiva till att skolplanen, arbetsplanen och kvalitetsredovisningen försvinner. Men Skolindicatorns Hans-Olof Hanselids granskning visar också att flera tunga instanser är kritiska till den del av skollagsberedningens förslag som rör systematiskt kvalitetsarbete.
”Bevara kvalitetsredovisningen”
Exempelvis Skolverket menar att begreppen analys och värdering saknas i förslagstexten, och att de bör tas med. Det behövs för att kunna utvärdera skolverksamheter utifrån uppsatta mål, menar de. De förespråkar därtill avskaffande av skolplanen, och vill istället att nationella mål ska styra verksamheten, något som ligger i linje med regeringens förslag. Däremot är man kritisk mot förslaget att avskaffa kvalitetsredovisningen, eftersom den är en morot i kvalitetsarbetet. Svenskt näringsliv instämmer i att redovisningen ska bevaras, eftersom det är viktigt att huvudmän och skola dokumenterar det systematiska kvalitetsarbetet.
Här har bland andra SKL och friskolornas riksförbund en annan åsikt. SKL tror att avskaffandet av kravet på kvalitetsredovisning skulle ge större frihet till de som arbetar med kvalitetssystem lokalt.
Skolindicatorns Hans-Olof Hanselid påpekar i sin analys att begrepp som är centrala för systematiskt kvalitetsarbete används i godtyckligt i lagförslaget utan teoretiskt stöd och att det inte verkar som att beredningen har förstått innebörden av olika begrepp.
