Kvalitetsregister kritiseras

Riksrevisionen riktar hård kritik mot Socialstyrelsens sätt att hantera de nationella kvalitetsregistren inom hälso- och sjukvården.
Riksrevisionen konstaterar att Socialstyrelsen har brustit i sitt ansvar att bevaka registrens kvalitet.

Kritiken mot de nationella kvalitetsregistren stannar inte vid Socialstyrelsens roll. Riksrevisionen ifrågasätter om hela den nuvarande modellen med självständiga kvalitetsregister är effektiv för vårdutveckling. Anledningen till ifrågasättandet är att registren inte är integrerade i vården utan istället drivs på frivillig grund. Registren omfattar bara delar av vården – det saknas register bland annat för stora viktiga områden som primärvård, psykiatri och tandvård.

Enligt Riksrevisionen har de allmänna utvärderingar som Socialstyrelsen genomfört av registrens kvalitet visat att det finns behov av ytterligare och fördjupade granskningar. Sådana granskningar har inte genomförts.

Revisionen anser också att Socialstyrelsen har betalat ut stöd till register utan att Socialstyrelsens egna krav för sådant stöd varit uppfyllt.

”De är ute och cyklar”

– Jag tycker att de är ute och cyklar. För det de säger är att vi inte ställer samma krav på kvalitetsregistren som för nationell statistik. Men registren är ju lokala databaser som används för benchmarking. Vi kan inte ställa krav på att de ska ha samma utformning som för nationell statistik, kommenterar Bo Lindblom, chef på Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning.

Socialstyrelsen har, enligt Riksrevisionen, i sin beskrivning av kvalitetsregistren och sin rapportering till regeringen varit positiv. Socialstyrelsen har publicerat utredningar som pekat på problem och brister, men de har inte följts upp på ett systematiskt sätt, trots att uppföljningarna inte hade varit svåra eller kostnadskrävande att göra. Riksrevisionen anser att Socialstyrelsens positiva omdömen saknar belägg.

– De tycker att vi ger en glättig bild. Det får stå för dem, det tycker jag verkligen inte att vi gjort. Vi har försökt få fram problemen med kvalitetsregistren till regeringen, säger Bo Lindblom på Socialstyrelsen.

”Slår in öppna dörrar”

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga åtgärder för att ta fram nödvändiga instrument för att systematiskt beskriva och följa upp vårdens verksamhet. Socialstyrelsen bör få ett författningsstöd som möjliggör nationell verksamhetsuppföljning.

Dessutom anser man att regeringen bör pröva Socialstyrelsens roll och ansvar när det gäller de nationella kvalitetsregistren och i det sammanhanget utreda förutsättningarna för ett fortsatt statligt stöd till registren. Regeringen bör, enligt Riksrevisionen, överväga att överföra ansvaret i sin helhet för registren till huvudmännen.

– Riksrevisionen slår in öppna dörrar hos oss. Systemen i sig är ju redan ett ansvar för huvudmännen, inte för oss. Vi har länge eftersträvat en tydligare rollfördelning för kvalitetsregistren, konstaterar Bo Lindblom.

Fakta

De nationella kvalitetsregistren inom hälso- och sjukvården innehåller individbundna data om problem, diagnos, behandlingsåtgärder och resultat. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, delade år 2005 ut drygt 34 miljoner kronor till 57 register och 3 kompetenscentrum. Registren ägs och förvaltas av sjukvårdens huvudmän. Huvudsyftet med registren är att bidra till kvalitetsutveckling inom vården och utjämna de skillnader som finns i kvalitet och säkerhet mellan olika vårdgivare i landet. SKL har tagit över administrationen av medelstilldelningen sedan årsskiftet.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.