Landsting måste bli bättre på diskrimineringsarbete

DO har granskat hur tio landsting lever upp till lagkraven då det gäller jämlikhet och mångfald. Och alla tio får underkänt.

– Vi konstaterar tyvärr att stora, offentliga arbetsgivare, såsom landstingen, i stora stycken inte förmår leva upp till lagens krav på aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen, säger Emelie Rennerfelt, ansvarig för granskningen.

Som grund för granskningen har DO begärt in landstingens jämställdhetsplaner och en beskrivning av hur det målinriktade arbetet bedrivs utifrån diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

Det visade sig att landstingen oftast har en jämställdhetsplan, men att det saknas aktivt arbete gällande de andra frågorna.

– Den som vill arbeta systematiskt med grunderna etnisk tillhörighet och religion kan till exempel använda sig av arbetsmiljöenkäter riktade till arbetstagarna eller återkommande gå igenom olika rutiner ur ett diskrimineringsperspektiv. Det kan röra sig om sådant som arbetsgivarens klädpolicy eller riktlinjer för rekrytering, säger Emelie Rennerfelt.

Checklistor bra

Men trots att alla tio landsting behöver förbättra sitt förebyggande arbete mot diskriminering finns det goda glimtar. Många landsting arbetar med sina rekryteringsprocesser och några har utarbetat rutiner i form av checklistor för att kunna rekrytera utan att diskriminera. En del lansting har också checklistor som ska möjliggöra kombination arbete och föräldraskap, vad man som chef ska tänka på inför, under och efter föräldraledigheten gentemot en arbetstagare.

Flera har också handlingsplaner mot kränkande särbehandling och sexuella trakasserier, men det räcker inte för att leva upp till lagens krav på att förebygga och förhindra trakasserier.

– Om handlingsplanen mot kränkande särbehandling innehåller bra rutiner kan man använda den och lägga till ett avsnitt om vad som menas med trakasserier och exempel på trakasserande beteenden, säger Emelie Rennerfelt.