Kommunens hantering av visselblåsningsärenden har väckt kritik och frågor från allmänheten, kring hur systemet fungerar i praktiken. Anmälningarna har bland annat gällt hemliga anteckningar om anställdas åsikter, en lärare som upplevts påverkad av alkohol och droger och otillbörlig användning av tjänstebil. Ett nedlagt ärende från 2023 rör ett potentiellt felaktigt omhändertagande av ett spädbarn inom socialtjänsten. I det sistnämnda fallet har visselblåsaren intervjuats av Kvalitetsmagasinet.
Luleå kommuns svar på kritiken: Visselblåsarfunktionens syfte behöver förtydligas
Kvalitetssäkring Luleå kommun fick in 68 anmälningar via sin visselblåsarfunktion förra året. Av dessa har endast fem ärenden lett till åtgärder. Här berättar kommunens HR-chef och kommunjurist om sin syn på saken.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Vår erfarenhet är att de flesta av de visselblåsningar som kommer in inte är av den karaktären som lagstiftaren tänkte sig med visselblåsarlagen. Med det sagt kan anmälningarna ha stor betydelse för den enskilde individen, säger Inger Fältros Lundgren, kommunjurist på Luleå kommun.
De visselblåsningsärenden som kommer in till Luleå kommun hanteras av en intern arbetsgrupp efter att en extern konsult gör en första bedömning av om anmälningarna omfattas av visselblåsarlagen. Visselblåsarlagen, som infördes i Sverige år 2021 efter ett EU-direktiv från 2019, ska ge möjlighet att anonymt rapportera allvarliga missförhållanden av allmänintresse, exempelvis korruption, bedrägerier eller missförhållanden.
Enligt Inger Fältros Lundgren, och kommunens HR-chef Helena Lantto, har vissa av de 68 anmälningarna utretts internt av visselblåsarfunktionen och andra har hanterats vidare genom andra interna processer.
Klagomålen kommer alltid den berörda förvaltningen till dels förklarar de, oavsett om åtgärder sätts in eller ej. Undantaget är om visselblåsaren har uttryckt att den inte vill att de som handlägger ärendet kontaktar den berörda avdelningen.
– Dialog och återkoppling förs alltid kring dessa ärenden. Även i de fall som inte är inom ramen för visselblåsning. Utmaningen är inte att frågor lyfts, utan att vissa tas via visselblåsarfunktionen trots att de hanteras mer ändamålsenligt i andra processer, säger Helena Lantto.
Fältros Lundgren och Lantto framhåller båda att det finns förbättringsområden kring visselblåsfunktionens utformning.
– Bland annat när det kommer till språkbruket. När man meddelar att ett ärende har avskrivits kan det framstå som att informationen i anmälan inte är relevant information för kommunen. Men innehållet i anmälan kan ju fortfarande vara aktuellt att hantera även om forumet är fel.
– Vi arbetar hela tiden på att förtydliga kommunikationen kring vad som räknas som ett visselblåsarärende och vad som inte gör det. Visselblåsaren blir också alltid kontaktad och får veta om vi har satt in åtgärder, till exempel att informationen lämnats vidare till berörd förvaltning för åtgärder, säger Helena Lantto.
Kvalitetsmagasinet har haft kontakt med en uppgiftslämnare som verkar vara en av de som har hamnat i fel kanal. Nu är hennes ärende hos Ivo. Hur säkerställer ni att uppgiftslämnare inte lämnas med en nedlagd anmälan utan faktiskt guidas vidare?
– Beroende på hur anmälan ser ut tipsar vi uppgiftslämnaren om att ta kontakt med relevant instans, det kan röra sig om att vi guidar vidare till exempelvis en tillsynsmyndighet som JO eller Ivo – eller rekommenderar att göra en polisanmälan. Kommunen är inte en tillsynsmyndighet, men vi kan tipsa om dem, säger Inger Fältros Lundgren, och fortsätter:
– Ibland uppfattar medarbetare att det blir skrämmande när medborgare uttrycker att de är missnöjda med handläggningen av ett ärende, och vill överklaga beslutet. Men vi välkomnar överprövningar av våra beslut eller granskningar som innebär att vi kan förbättra vår handläggning eller få bättre praxis inom våra sakområden.


