Ny certifiering mot globala hållbarhetsmålen
Certifiering I företag och organisationer runt om i världen pågår ett arbete med att omsätta FN:s globala hållbarhetsmål från ord till handling. För att skapa systematik i arbetet har certifieringsorganet Bureau Veritas danska bolag utvecklat en certifieringsordning som bygger på samma principer som Iso 9001, 14001 och 45001.
De första certifieringarna genomfördes under 2020. Sedan dess har sammanlagt 11 verksamheter i Danmark, Norge och Sverige genomgått en oberoende tredjepartsgranskning utifrån kraven i FN:s globala mål.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Intresset har överträffat våra förväntningar. Under det här året räknar vi med att antalet certifieringar åtminstone ska kunna tredubblas, säger
revisionsledaren Ole Overgaard.
Certifieringen kan användas av alla typer av företag och organisationer inom både privat och offentlig sektor. Inte bara stora företag med omfattande export och nätverk av underleverantörer i utlandet, utan även små och medelstora företag med inhemsk verksamhet.
Ingen ackreditering
Certifieringsordningen bygger alltså på FN:s Agenda 2030 med 17 globala hållbarhetsmål och grundar sig alltså inte på en internationell standard. Det betyder också att den till skillnad från andra Iso-certifieringar inte sker under ackreditering av ett nationellt ackrediteringsorgan som till exempel svenska Swedac eller danska Danac.
Bureau Veritas arbetar visserligen för att så ska ske. Men i dagsläget har det ingen praktisk betydelse när revisorerna utför sin granskning, menar Ole Overgaard.
– De senaste 200 åren har vi arbetat med certifieringar mot både såväl våra egna definierade kravställningar som nationella och internationella standarder. Och vårt angreppssätt är identiskt när vi gör våra bedömningar, oavsett om det sker under ackreditering eller inte, säger han.
Kombineras med Iso 26000
Inom ”Iso-familjen” finns redan flera standarder med koppling till hållbarhet. Ett exempel är SS-EN Iso 26000 Organisationers samhällsansvar (social responsibility) som fastställdes för tio år sedan och som nu finns översatt till svenska. Det är dock ingen kravstandard som är certifieringsbar, utan en vägledning som kan kombineras med en så kallad egendeklaration där verksamheten ger svar på frågor om hållbarhet och som sedan kan granskas av ett certifieringsorgan.
Standarden tar upp hela spektret av hållbar utveckling: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Men enligt Ole Overgaard är dilemmat att den ger organisationer frihet att plocka valda delar som man vill jobba med.
– Det riskerar att leda till målkonflikter och paradoxer. Prioriteringar inom ett visst område av hållbarhet kan leda till negativa konsekvenser inom andra. Vår certifiering driver på organisationerna att arbeta med hållbarhet över hela linjen. Däremot är det inget som hindrar att vår certifiering kombineras med Iso 26000, säger han.
Grundstruktur som ledningssystemstandarderna
Bureau Veritas certifiering mot de globala målen bygger också på samma grundstruktur, High Level Structure, som numera är gemensam för Iso:s ledningssystemstandarder. Den som redan använder någon av de andra ledningssystemstandarderna som Iso 9001 (kvalitet), 14001 (miljö) eller 45001 (arbetsmiljö) känner alltså igen sig i uppbyggnad och terminologi.
– Men även verksamheter utan tidigare erfarenhet av ledningssystemstandarder kan använda sig av certifieringsordningen, påpekar Ole Overgaard.
Strategi och handlingsplaner
För certifiering krävs att organisationen gör en bedömning av vilken status som de 17 hållbarhetsmålen har i organisationen samt vilka av de 169 delmålen som är relevanta att jobba med. Det gäller både den egna verksamheten och de viktigaste leverantörskedjorna.
Utifrån det bryts målen sedan ned till en strategi och konkreta handlingsplaner för hur målen ska nås. Det innefattar både tydlig ansvarsfördelning och förväntad tidsplan. Strategi och handlingsplaner måste regelbundet övervakas internt för att ingenting ska riskera lämnas åt sidan.
Ole Overgaard betonar ledningens engagemang som en förutsättning för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete.
– Ledningens engagemang är helt avgörande. Som ett minimum måste toppledningen till exempel en gång om året göra en utvärdering av hållbarhetsarbetet. Ledningen ska då undersöka om förutsättningarna på något sätt förändrats samt möjligheterna att uppgradera och definiera nya, högre mål för hållbarhetsarbetet, säger han.
Granskning varje år
En gång om året kommer Bureau Veritas revisorer till företaget för att granska att den handlingsplan som är upprättad överensstämmer med verkligheten. Ole Overgaard ser ett stort värde i den oberoende granskningen.
– Många talar om hållbarhet, men vad det innebär i praktiken kan skifta. En certifiering ger större tyngd samtidigt som det hela tiden driver på hållbarhetsarbetet i rätt riktning, sammanfattar han.
