Johan Ljungkvist är ny kvalitetschef på vård- och omsorgskontoret i Norrköping kommun, efter att i tidigare ha arbetat som utvecklingschef inom hälso- och sjukvården i Region Östergötland.
Ny på jobbet – ”Värdet skapas i mötet med invånaren”
Kvalitetsrollen
Hur mäter man kvalitet i mötet mellan människor, och är det ens eftersträvansvärt? Det och mycket mer lyfter den nya kvalitetschefen på vård- och omsorgskontoret i Norrköping kommun, i en öppenhjärtlig intervju med Kvalitetsmagasinet.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Tidigare i sitt yrkesliv har han ofta involverats i klassiska stabsfunktioner.
– Det jag då har noterat är att vi bygger upp väldigt goda förmågor i våra olika stabsfunktioner, men det är ju inte där kvaliteten uppstår. Den uppstår inte för att vi mäter, kontrollerar och följer upp arbetet, då är det ofta försent. Värdet uppstår i mötet med invånarna, säger han.
Ett djupgående förarbete
Alltför ofta tenderar kvalitetsuppföljningen bli en ledningsaktivitet som sällan resulterar i förändrade arbetssätt och förbättrad kvalitet i mötet med invånaren upplever Johan Ljungkvist. Men för att kunna vara handgriplig och fokusera på operativt kvalitetsarbete gäller det att veta exakt var man kan gå in och vara just handgriplig.
– Jag har inledningsvis lagt mycket tid på att granska våra organisatoriska strukturer. Men sedan är jag ju en hands-on-person så jag har redan följt med vårt hemsjukvård-team ut för att se hur stödsystemen fungerar för dem, säger han, och understryker att ett kvalitetsledningssystem är meningslöst om det inte faktiskt stöttar de som ska utföra arbetet.
Johan Ljungkvist vill gå bort från styr- och ledningsperspektivet till att främst arbeta stöttande och vägledande. Först när alla utförare har ägandeskap kring sitt arbete kan god kvalitet skapas.
– Därför behöver ledningen vara dedikerad i att stötta de medarbetare som har direktkontakt med patienten. Inte tvärtom, säger han.
Människor kontra produkter
Johan Ljungkvist har tidigare drivit förbättringsarbete inom industrin. Han ser en avgörande skillnad mellan sin nya roll och den typen av uppdrag.
– När man arbetar inom industrin och med produktion blir defekter mer uppenbara, och man kan arbeta med six sigma exempelvis. Det är mycket svårare att mäta kvaliteten i ett möte mellan människor, och nästan omöjligt att processtyra hur en mänsklig kontakt ska se ut, säger han.
Om man dessutom arbetar med människor som är i behov av vård är det ännu svårare att förutse en kontakt, förklarar Johan Ljungkvist. Dagsformen hos vårdtagaren kan ibland styra hela utfallet.
– Våra medarbetare ska vara så pass trygga i sin roll att de kan fatta rätt beslut utifrån situationen de befinner i. Det är svårt att rita in de besluten i en process, eftersom det uppstår intuitivt i stunden, säger han.
Intuitivt men inte slumpartat, för alla invånare har självklart rätt till likvärdig vård och omsorg, förklarar Johan Ljungkvist. Hur går då den ekvationen ihop?
– Det är andra variabler än just mätbarhet som måste få utrymme här. Tillit är kanske den främsta. Det ska vara tydligt att vi har tillit till att våra medarbetare faktiskt kan fatta kloka beslut i stunden, säger han och tillägger:
– Som ledning behöver vi fokusera på att säkerställa att medarbetarna har rätt förutsättningar och förmågor.
Vad tycker du är mest stimulerande med att vara kvalitetschef?
– När jag möter människor som får hjälp i sin tillvaro tack vare en förhöjd kvalitet på vårt arbete. Då blir jag påmind om att det är en samhällsnytta vi utför.
Vilka är de viktigaste egenskaperna hos en kvalitetschef enligt dig?
– Ödmjukhet och nyfikenhet. Ödmjukhet för att man faktiskt inte kan allting utan behöver lära sig av andra. Nyfikenhet för att överhuvudtaget kunna förstå olika sammanhang.
Vad har du för framtidsvisioner?
– Att vi kan bistå med en karta och kompass till de vi är till för, så att de inte far illa när de behöver vård. Vi ska erbjuda en enhetlig invånarresa – att likna vid kundresa – där det blir enkelt och logiskt att navigera mellan olika aktörer och instanser samtidigt.
– Det är många komplexa system, så jag vill gärna bygga en hållbar gemensam systemkarta så att vi kan fokusera på målgruppens behov – snarare än de olika huvudmännens organisatoriska mellanrum.