Kunderna ska veta vad de köper och måttet måste vara enkelt, tydligt och lätt att tolka för att det ska användas. Det ska kunna ge tydliga besked till beslutsfattare och samhällsmedborgare så att de på ett lättbegripligt sätt kan se vilka tjänster som köps för skattepengarna. De kvalitetsmått som finns idag är omständliga och tidskrävande och används därför inte.
Lättare jämföra
Med ett mått för kvalitet blir det lättare att jämföra en produkt, men också att diskutera dess framtida utveckling på ett konkret sätt. Det ger också en möjlighet att bryta ett kontrakt när kvaliteten inte håller måttet. Det har tidigare varit svårt eftersom ett objektivt sätt att mäta kvaliteten på saknats. Lars-Åke Almqvist tror inte att höjda kvalitetskrav behöver göra verksamheten dyrare. Istället tror han ett det blir lättare att på ett påtagligt och greppbart sätt se var verksamheten brister och därmed också att genomföra nödvändiga förbättringsåtgärder. En bättre och mer kvalitativ arbetsmiljö leder i sin tur till mindre sjukskrivningar och därmed till lägre kostnader.
Exakt hur kvalitetsmåttet ska se ut vet man inte ännu utan en förstudie pågår just nu vid Linköpings universitet och den väntas bli färdig under våren. Inga större studier har tidigare gjorts kring hur kvaliteten efterlevs bland de företag som tar hem avtal med stat, kommuner och landsting.
– Blir de kvalitetsmått vi nu utvecklar bra kan det komma att bli en trendsättare, tror Lars-Åke Almqvist.
publicerad 16 februari 2003