Riv stuprören – sätt medborgaren i nytt fokus

Charlotte Wäreborn Schultz och Kjell-Åke Lantz har båda gedigen erfarenhet av omställningsarbete i offentlig sektor. En erfarenhet de delar med sig av i boken Riv stuprören!

Metaforen stuprör är ett uttryck för att offentlig verksamhet är väldigt sektorsindelad. Till exempel inom sjukvården har varje klinik sin egen organisation med chefer och underordnade, egen budget och – egen kö.

När medborgaren, patienten, söker hjälp så blir problemen med sektorsindelningen tydlig, det glappar lite här och var och ingen ser helheten. Efter att ha tagit sig igenom ett stuprör kan beskedet bli: Varsågod och klättra upp till ett annat stuprör.

Personalen sliter ont, men den gamla felaktiga strukturen absorberar allt slit och väntetiderna blir, trots att personalen kämpar på, orimligt långa.

”Man måste riva stuprören”

– Alla vet att man måste dyrka upp stuprören. Det låter enkelt och självklart, men vår erfarenhet säger att det är komplext, berättar Charlotte Wäreborn Schultz.

Kjell-Åke Lantz fyller i:

– Det handlar om att hjälpa människor att tänka om. Det är medborgaren är uppdragsgivaren, säger han.

– I stuprörsstrukturen ligger fokus på att göra allt korrekt och följa alla regler. Det finns överordnade och underordnade. Som flödesorienterad ledare måste man istället förmå att måla upp en vision och våga släppa fram kreativitet och entreprenörskap, konstaterar Charlotte Wäreborn Schultz.

Att med ett horisontellt angreppssätt dyrka upp stuprören kräver ett annat system. Stuprören premierar exakthet. Det finns produktionsstatistik och en sifferexercis. När man jobbar med flöde så är man inte ute efter exakthet, istället räcker det med att vara tillräckligt bra i varje delmoment. Fokus ligger på helhet och kvalitet för medborgaren i slutresultatet.

Det gäller att gå systematiskt tillväga när man byter struktur.

Bort med glapp och flaskhalsar

– Tekniken är att först utgå från hur medborgarnas behov ser ut, hur vägen från behov till tillfredsställt behov ser ut. Allt som inte är värdeskapande ska bort: dubbelarbete, byråkrati, glapp, flaskhalsar. Ett system för ständiga förbättringar ska jobbas in, förklarar Charlotte Wäreborn Schultz.

Utrymmet för förbättringar är enormt.

– Tittar man på vilken organisation som helst så finns det mycket slack. Titta på ledtid och värdeskapande tid. Skillnaden är dramatisk, jag har sett exempel på 30 dagars ledtid där bara en enda dag är värdeskapande, konstaterar Kjell-Åke Lantz.

Ledtiderna måste kapas genom att man tar bort det som inte skapar värde. Enligt Kjell-Åke Lantz har det funnits ett motstånd mot att tänka fritt, bort från dagens system. Man har istället filat på det som redan finns, när det behövs en totalomvandling.

Bra läge nu

– En förändring har skett och nu är tiden mogen att ta nästa rejäla utvecklingssteg och utgå från medborgarnas behov av helhetslösningar, säger Kjell-Åke Lantz och radar upp flera exempel där utvecklingen är på gång. Det handlar om att arbeta gränslöst i sammanhängande effektiva arbetsflöden.

Den unika samverkansmodellen för vård och omsorg i Norrtälje, TioHundra är ett exempel där man brutit loss landstingsvård och kommunal äldreomsorg och lagt ihop all verksamhet i en gemensam organisation. Andra goda exempel är universitetssjukhuset i Lund, Nacka kommun, Vägverket, Polisen och Statistiska Centralbyrån.

– Ett annat exempel där det finns stora möjligheter att bli bättre på att sätta medborgaren i centrum, är inom kollektivtrafiken. Jag har höga ambitioner att alla aktörer ska kunna bli starkare tillsammans för att kunna utveckla kollektivtrafiken, säger Charlotte Wäreborn Schultz, som är nytillträdd vd för Svenska lokaltrafikföreningen, SLTF.

Författarna anser också att en så genomgripande förändring av den offentliga sektorn kräver en kraftig impuls från högsta ledningen: regeringen.

– Vi vill att politikerna pekar ut en ny färdriktning och understryker att nu är det medborgarnas behov av helhetslösningar som är i fokus. Om man säger att det är dags för ett sådant perspektivskifte och att denna utlösande kraft uppifrån sedan snabbt möts upp av flera goda exempel, ja då kan det bli tryck i utvecklingen. Då blir fler entusiasmerade att följa efter och en positiv utvecklingskraft kommer att sättas igång i det offentliga Sverige, anser författarna.

Långsiktigt arbete

Förändringsarbete tar tid och kräver uthållighet. Man får inte vara naiv. Den här typen av förändring innebär en maktomfördelning till medborgarna. Det gör att människor ofta blir oroliga och rädda inför det nya

– Det behövs nya sätt att tänka kring karriär och status. Det är viktigt att man premierar ledare och medarbetare som sätter dem man är till för i centrum på ett nytt sätt, säger Charlotte Wäreborn Schultz.

– Vi pratar om att det tar minst tio år, det handlar ju om att förändra attityder och förhållningssätt – men vi vet att det går, avslutar Kjell-Åke Lantz.