Så påverkar rektorn skolans kvalitet

Rektorns ledarskap har stor betydelse för skolans kvalitet. Men det är svårt att säga vilka faktorer som leder till framgång. Att rektorn har en lärarexamen ger till exempel inte bättre resultat, visar en ny rapport från IFAU.

Rektorns ledarskap påverkar elevernas prestationer nästan lika mycket som lärarna, visar en undersökning av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Den genomsnittlige elevens resultat på de nationella proven förbättras med 3,5 procent och betygen med 1,5 procent om eleven har en av de ”bästa” rektorerna jämfört med en av de ”sämsta”.

Rektorn har också betydelse för hur lärarna sätter betyg, personalomsättning, långtidssjukskrivning, lönespridning samt andelen obehöriga lärare och andelen manliga lärare på skolan.

Lärarexamen leder inte till bättre resultat

Så vilka faktorer bygger en bra rektor? Det är en svår fråga att besvara, enligt studiens författare. Högutbildade rektorer verkar bidra till högre betyg och högre andel godkända elever, men inte till bättre resultat på de nationella proven. Författarna ser inte heller att rektorer med lärarexamen bidrar till att elever får högre studieresultat. Ledarskapsförmåga och IQ (mätt vid den militära mönstringen) tycks inte heller spela roll.

Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledarförbund, kommenterar rapporten i ett pressmeddelande:
– Det stämmer med vår uppfattning att ledarskap är något man kan lära sig. Skolledaryrket bör även fortsättningsvis vara öppet för duktiga ledare från alla samhällssektorer. Det viktiga är att rektorerna får kontinuerlig utbildning och coachning i sina roller som ledare.

Störst betydelse för medelbetyg och andelen godkända elever har rektorer i små skolor, på friskolor och i kommuner där det finns stor skolkonkurrens.
– De verkar ha större utrymme att utöva sitt ledarskap på ett sätt som gör att de kan sätta sin egen prägel på verksamheten, vilket kan vara både positivt och negativt, säger Erik Grönqvist som är en av rapportförfattarna i ett pressmeddelande.

Matz Nilsson menar att resultaten visar på nackdelarna med att ge rektorerna för många underställda. Högst 25 medarbetare per rektor, menar Sveriges Skolledarförbund är en bra gräns. Då finns förutsättningarna för en ledare att göra skillnad.

Om rapporten

Rapportförfattarna har studerat 942 högstadieskolor under perioden 1996–2008 där 673 rektorer lett minst två olika skolor under minst två år. De rektorer som bytte skola stannade 4,1 år per skola i genomsnitt. Författarna har mätt den systematiska påverkan varje bytesrektor har på de skolor han eller hon leder, i förhållande till när andra rektorer leder dessa skolor.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.