Inga produkter i varukorgen.
SiS-chef: Utfasning av LSU kan höja kvaliteten på ungdomsvården
Offentlig sektor Statens institutionsstyrelse (SiS) har fått i uppdrag av regeringen att förbereda utfasningen av sluten ungdomsvård, inför att särskilda ungdomsfängelser ska inrättas nästa år. Kvalitetsmagasinet har pratat med en SiS-representant och med Socialtjänsteministern om deras syn på förändringen
Johan Feldtmann är stabschef för Sis ungdomsvård. Han förklarar att SiS har fått en stor anhopning med ungdomar dömda till sluten ungdomsvård, det vill säga LSU, vilket har lett till att annan verksamhet tas i anspråk för att kunna möta tillströmningen. Enligt myndighetens prognoser kommer denna grupp uppgå till cirka 300 dömda ungdomar detta år.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Det vi gör nu är att vi ställer om verksamhet som är för icke-skolpliktiga pojkar som vårdas enligt LVU och äldre pojkar som döms till LSU. De grupperna är på många sätt samma målgrupp men det är olika regelverk som ligger till grund för vården, säger han.
Det nya regeringsuppdraget går ut på att mönstra ut LSU, vilket alltså kommer att frigöra platser för LVU-ungdomar.
– Men det finns ju ungdomar som hade blivit föremål för LSU-vård om de inte dömts till LVU, och det kommer finnas ungdomar som blir föremål för LSU-vård om de inte döms till ungdomsfängelse framöver, säger han tillägger:
– Vi vet i dagsläget inte hur stor den överlappningen kommer att bli. Men det vi hoppas på är att den här förändringen kommer att ge lite luft till vår kärnverksamhet, en mer sansad beläggning – och därmed en högre kvalitet på vården.
Vilka utmaningar ser ni kopplat till den här omställningen?
– Det är framför allt att fortbilda och underhålla kunskapen hos personalen som behöver förhålla sig till två olika regelverk. Man behöver vara skicklig på att fatta beslut på rätt grunder, bland annat. Men vi har utbildningsinsatser för personalen för att hantera det.
Detta är inte en ny utmaning förklarar Johan Feldtmann. 2023 hade SiS ett 50-tal ungdomar som var dömda till sluten ungdomsvård. Motsvarande siffra idag är 215.
– Jag hoppas att den här förändringen kommer göra att vår kapacitet svarar bättre mot de behov som finns hos våra LVU-ungdomar, säger Johan Feldtmann och tillägger:
– Vi har en våg av ungdomar som är kopplade till gängkriminalitet som kommer fortsätta komma även till oss – så vi ser egentligen inga ändrade behov, men det är två olika ingångsvärden – antingen ska man få vård eller så är man dömd till en påföljd – och där är det lagrummet som gör en distinktion.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) hoppas å sin sida att den statliga barn- och ungdomsvården, genom utfasningen av LSU, ges möjlighet att utveckla arbetet med barn och unga som vårdas enligt LVU och socialtjänstlagen.
– Kriminalvården har bättre förutsättningar än att vårda unga kriminella med stort våldskapital, säger hon.
På frågan om hon ser några utmaningar med omställningen svarar hon att ungdomsfängelserna måste utformas och anpassas på ett sätt som är förenligt med barnets bästa.
– Barnkonventionen är en viktig utgångspunkt för regeringens politik. Det innebär att Kriminalvårdens verksamhet i viss mån måste anpassas för att vi ska tillgodose barns rättigheter.
