Ulrika Francke, Iso-ordförande: ”Standarder visar på nya vägar i klimatarbetet”

För Ulrika Francke är standardisering inget främmande område. 2018 blev hon vice ordförande för Sis, Svenska institutet för standarder och Sveriges representant i Iso. Under sina 12 år som vd för konsultföretaget Tyréns kom hon också ofta i kontakt med standarder inom samhällsbyggnadsområdet.

– Företaget är aktivt inom standardiseringen och en av medarbetarna var till exempel ordförande i en teknisk kommitté inom betongproduktion, berättar hon.

Stort fokus på klimatarbete

Inom standardiseringen ligger för närvarande ett stort fokus på att lyfta fram standardernas centrala roll i klimatarbetet. Klimatutmaningarna är gränsöverskridande och för att komma fram till gemensamma lösningar krävs internationella standarder för att vägleda företag och organisationer.

Flera initiativ inom miljöområdet har redan tagits av Iso, konstaterar Ulrika Francke.

– Bland annat pågår en genomgång av alla internationella standarder för att säkerställa att de överensstämmer med Parisavtalet. På klimatkonferensen COP27 presenterade vi också ”Net Zero Guidelines” som tagits fram av över 1 000 personer från mer än 100 länder. Dokumentet ger riktlinjer för såväl stater som företag och organisationer för hur man kan uppnå nettonoll utsläpp med hjälp av systematiskt arbete, förklarar hon.

Själv var Ulrika Francke huvudtalare på G7-konferensen i höstas där hon pekade på tre huvudspår för klimatarbetet: att skydda miljön, att förebygga klimatförändringar och att accelerera en övergång till hållbar energiproduktion.

– Nu är det hög tid att gå från ord till handling. Men för det krävs också tillit. När världen är sprängfylld med både information och desinformation är standarder synonymt med tillit. Standarder ger stadga i klimatarbetet, säger hon.

Sverige har stark position

Som en stor industrination med många exportberoende företag har Sverige en jämförelsevis stark position inom internationell standardisering. Sverige är det sjunde mest inflytelserika landet inom Iso när det gäller att driva standardisering.

– Men ingenting är hugget i sten; det gäller att vi kan bibehålla den positionen genom att hålla uppe engagemanget och få fler att delta i standardiseringsarbetet, betonar Ulrika Francke.

En av poängerna med standardisering är just att arbetet är intressentstyrt, menar hon. Initiativet till nya eller reviderade standarder kommer utifrån och bygger på ett uttryckligt behov hos användarna. Vem som helst kan delta och ju fler som deltar, desto större blir genomslaget för standarderna.

– Därför är det så viktigt att företag och organisationer deltar i standardiseringsarbetet. Den som står utanför missar också möjligheten att påverka, säger hon.

Definition av ”grönt”

Inom industrin finns av tradition ett stort engagemang i standardisering. Men i takt med ökad digitalisering kommer också nya typer av företag, som till exempel techbolagen, där medvetenheten om standarder inte är lika utbredd.

– Det samma gäller offentlig sektor som är van att förlita sig på regleringar. Men även här finns stora möjligheter att använda standarder som redskap för till exempel kvalitetssäkring av verksamheten, säger hon.

Men även om industrin är väl förtrogen med standarder finns all anledning att höja blicken till nya områden, inte minst med koppling till klimatarbetet, menar Ulrika Francke. Det som nu står högt på standardiseringsorganisationernas agenda är att försöka utveckla definitioner för vad som är ”grönt”.

– Begreppet ”grönt” används lite slarvigt i massor med sammanhang. Men vad betyder det konkret? Vad är till exempel grön el, grön vätgas och inte minst grönt stål? Här handlar det mycket om att försöka sätta tydliga gränser, säger hon.

Stöd i innovationsarbetet

Enligt Ulrika Francke behöver standarder heller inte stå i konflikt med företagens innovationsarbete. Tvärtom kan standarder ge värdefullt stöd i arbetet med att utveckla nya produkter och tjänster. Genom standardiseringsprocessen skapas en oberoende plattform där företag kan mötas och föra dialog om nya idéer.

– Samtidigt måste man ha respekt för att många företag vill värna om sina immateriella rättigheter. Ett företag som investerat stora summor i produktutveckling vill självklart inte dela med sig av sina idéer hur som helst. Det är en balansgång, konstaterar hon.

Men även ur ett konkurrensperspektiv har standarder stor betydelse, framförallt för den globala handeln. Eftersom Iso är knuten till världshandelsorganisationen WTO ingår standarderna i handelsavtalen mellan länder.

– Det innebär att Iso-standarder öppnar dörrar på den globala marknaden. En vara som certifierats mot en viss standard accepteras per automatik även i andra länder som undertecknat handelsavtalen och har därmed större möjligheter att fritt röra sig över gränserna. Det gynnar företag inom de flesta branscher, sammanfattar Ulrika Francke.