Unikt mattelyft i Sverige – ”Det som är viktigast är lärarna”

Kunskapsresultaten i svenska skolor har i många år gått åt fel håll. Nu vänder det. Det visar den internationella kunskapsmätning Timss. Siffrorna från 2023 visar att både fjärde- och åttondeklassare presterar signifikant bättre i matematik än i mätningen 2019. De svenska åttondeklassarna ligger över EU-/OECD-snittet, och är nu bland de tio bästa länderna. Sverige är också ensamt om en tydligt positiv utveckling sedan förra mätningen.

Fjärdeklassarna som inte har varit med i mätningarna lika länge får sin högsta poäng hittills.

Enligt Anna Castberg är det dock svårt att säga exakt vad som har lett fram till skiftet.

– Vad förbättringen beror på är komplext och kräver vidare analyser. Vad vi kan säga är att det gjorts mycket satsningar på matematikundervisningen, säger hon.

Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholms stad tror att förklaringen till lyftet kan vara hårt slit och ett fokuserat arbete.

– Självklart är det positivt för skolsverige att vi bryter en trend, och att vi har en positiv resultatutveckling över tid.  Genom att vidare analysera resultaten och korrelera med andra faktorer kan vi se vad det är som gett effekt och ytterligare stärka dessa faktorer. Vi kan så att säga komma in i positiva spiraler, säger han.

Utöver satsningar på matematikundervisningen tror Anna Castberg på Skolverket att kompetensutveckling av lärare är en viktig förklaring till lyftet, men man har för närvarande inte underlag nog för att kunna säga vad som har haft störst betydelse för de förbättrade resultaten.

– Däremot kan vi redan nu se olika faktorer som spelade roll för elevernas resultat 2023. Exempelvis har elever som går på skolor där de flesta elever upplever att det är studiero i klassrummet högre resultat. Elever som upplever att lärare är tydliga i sin undervisning, att lärare till exempel följer upp att elever förstått, presterar i genomsnitt bättre på TIMSS-provet. 

Hur kan man använda den här positiva nyheten till att stärka undervisningskvaliteten framledes?

– Timss innehåller mycket mer om klassrums- och skolklimat, information om både vad eleverna möter i matematiken och olika typer av undervisningsformer. Här finns mycket som kan ge stöd i arbetet för fortsatt utveckling av kvalitet i undervisningen och vad som fungerar för olika elevgrupper. 

Vad betyder det här för lärarkåren och svensk skola?

– Det är glädjande att svenska elever i både årskurs fyra och åtta har förbättrat sina resultat i matematik. Sverige är ett av få deltagande EU- och OECD-länder med förbättrade matematikresultat. Och vi vet att det som är viktigast för goda studieresultat är lärarna. 

En annan undervisningsexpert som har tagit del av nyheten är skolforskaren Anette Jahnke.

– När jag såg detta kände jag först ”oj, Sverige har verkligen ordentliga problem med likvärdigheten i skolan”, för även om vi arbetat hårt med att skapa en likvärdig skola ser vi i rapporten att resultaten i mångt och mycket är kopplat till var eleverna bor.

– Min andra tanke var ”det här måste vi fira!”. Man kan ha två tankar i huvudet samtidigt, och det här är faktiskt en framgång. Matematik är ett fantastiskt ämne, men det är svårt både att lära sig och undervisa. Vi ska ge all cred till de barn, lärare, och rektorer som har åstadkommit det här lyftet.

3 satsningar som kan fortsätta höja matematikkunskaperna

SKR:s samverkansmodell

SKR har tagit fram en arbetsmodell som bland annat kan användas för att höja skolelevers resultat i matematik. Den visar att styrning och ledning utvecklas genom att kommuner låter sig granskas och granskar andra kommuner i arbetande nätverk.

Initialt kartlägger fyra nivåer inom en kommun kommun hur läget är på hemmaplan. Det redovisas sedan för andra kommuner i det arbetande nätverket.

Erfarenhetsutbytet sker i blandade grupper där personer från de fyra nivåerna från olika kommuner är representerade. Man får feedback och mötet avslutas med att varje kommun åtar sig att genomföra vissa åtgärder på hemmaplan.

Nästa steg blir att genomför åtagandena i praktiken. Det huvudsakliga arbetet sker alltså på hemmaplan.

Vid nästa arbetande nätverk redovisar kommunerna för varandra vad de ha gjort och nya åtaganden om åtgärder görs av varje kommun.

Därefter genomförs återigen arbete på hemmaplan. Processen med att arbeta på hemmaplan och träffas i arbetande nätverk upprepas så många gånger man har kommit överens om.

Sigmaåtta

Sigmaåtta är en matematiktävling för skolklasser i Sverige och i de nordiska länderna. Det nordiska samlingsnamnet på tävlingen är Nordic Math Class Competition- NMCC. I Norge  tävlar elever i skolår 9 och i Danmark, Finland och Sverige tävlar elever i skolår 8. Tävlingen hålls en gång per läsår. Inför tävlingarna tränar eleverna på uppgifter som liknar tävlingsuppgifterna. Tävlingsmomentet motiverar och engagerar även de elever som normalt sett inte uppskattar ämnet.

SigmaÅtta-gruppen i Sverige tar ut de tio bästa kommunvinnarna genom att studera klassernas poängsumma i de första omgångarna. Om två eller flera klasser i samma område, efter de två kvalificeringsomgångarna, har uppnått samma poäng, blir det lottning för att kora en vinnare i kommunen.

Skaras mattesatsning

En lokal matematiksatsning för att höja elevernas resultat har nyligen blivit ett nationellt forskningsprojekt. Projektet startades av barn- och utbildningsförvaltningen, och syftet är att på sikt förändra sättet att lära ut matematik med ett gemensamt fokus och systematik som gör att eleverna får rätt progression. Det är två erfarna lärare som är initiativtagare till satsningen, och satsningen kommer fokusera på att öka kontinuiteten kring de delar inom matematiken som är bärande för fortsatta och fördjupade matematikkunskaper.

Forskarna Ola Helenius och doktor Linda Ahl från Göteborgs universitet, kommer att följa de lärare som arbetar med Skaras nya matematiksatsning. De har också delat med sig av forskning om vilka delar av matematiken som är viktiga för att skapa progression genom alla skolår. Forskarna tilldelas 4,5 miljoner för att stötta projektet i Skara under en treårsperiod. Bidraget gör att Skaras arbete tillsammans med forskarna kan vara med och förbättra matematikundervisningen även på nationell nivå.