Att vara man stärker ledarskapet och att vara ledare stärker manligheten. Den bilden framkommer i Anna Fogelberg Erikssons avhandling Ledarskap och kön, Linköpings universitet. Men bilden är inte entydig. Bland män finns det också ett relationsbaserat ledarskap som annars mest förknippas med kvinnor.
Utgångspunkten i hennes avhandling är att våra uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt, och om ledarskap, formas i ett socialt samspel. Men frågan är hur går detta till?


