Inga produkter i varukorgen.
Nu är kilogrammet kvalitetssäkrat
Internationellt
Inom forskning, utveckling och produktion ställs allt högre krav på mätnoggrannhet. Nu har måttstorheten kilogram kvalitetssäkrats för all framtid. Allmänna konferensen för mått och vikt i Paris har antagit en ny definition som grundar sig på en så kallad naturkonstant istället för en fysisk normal.
I flera tusen år har det funnits regler för mått och vikt. Längd var bland det första som människan systematiskt började mäta och mätningarna baserades i många fall på längden av vissa kroppsdelar. Den egyptiska cubiten exempelvis, som blev en allmänt vedertagen måttenhet omkring år 2 500 f Kr, byggde på avståndet mellan armbågen och fingerspetsarna – cirka 52 centimeter.
I Europa dröjde det lång tid innan några mätstorheter fastställdes. Först på 1200-talet definierades några enheter i Storbritannien och på 1600-talet fick Sverige en kunglig reglering. Men det var först med metersystemet som arbetet med den internationella samordningen kom igång på allvar. Efter franska revolutionen antogs metersystemet först i Frankrike 1799.
1875 fick det internationella samarbetet sitt stora genombrott med meterkonventionen, som undertecknades av 17 stater, däribland Sverige.
Under första hälften av 1900-talet användes fortfarande olika system för mätning runt om i världen och 1954 beslutades om det internationella måttenhetssystemet SI-systemet (Système International d´Unités). Systemet används fortfarande och bygger på ett antal definierade grundenheter.
Länge bestod normalerna av olika fysiska objekt, men i takt med att kraven på mätnoggrannhet ökat har man istället gått över till olika naturkonstanter för att definiera måttenheterna. Den gamla meterprototypen exempelvis har ersatts och definieras nu som ljusets hastighet i vacuum.
Ett undantag har varit kilogrammet, där normalen bestått av en metallcylinder av 90 procent platina och 10 procent iridium. Den internationella normalen har förvarats vid International Bureau of Weights and Measures, BIPM, i Paris och den svenska vid RISE i Borås, som är svensk riksmätplats för de flesta enheter i SI-systemet. Med jämna mellanrum har de ansvariga på RISE åkt till BIPM för att kalibrera den svenska normalen mot den internationella.
Men efter mer än 40 års diskussion och forskning har nu den Allmänna konferensen för mått och vikt i Paris fastställt en ny definition av kilogrammet som grundar sig på en naturkonstant, som inte riskerar att förändras eller förstöras. En normal kan därmed återskapas experimentellt och kräver inte en direkt jämförelse mot den internationella normalen.
Läs även: Ulf Hammarström ny generaldirektör på Swedac.
Beslutet om att kvalitetssäkra kilogrammet bedöms ha stor betydelse över tid. Som riksmätplats har RISE att föra spårbarheten av måttstorheterna vidare ut i samhället, bland annat till de kalibreringslaboratorier som ackrediterats av Swedac. Kalibreringslaboratorierna anlitas av exempelvis svensk industri för kalibrering av mätinstrument, men även av de kontrollorgan som svarar för den återkommande kontrollen av till exempel vattenmätare, elmätare och bensinpumpar.
