Systematiska analyser måste inkludera könsuppdelad statistik om mående och inte bara betyg. Det är en av slutsatserna Lars Thornberg drar av den nya rapporten.
Mående en viktig faktor i skolans kvalitetsarbete
Skola Skolverkets nya rapport "Könsskillnader i skolresultat" visar att tjejerna presterar allt sämre i skolan. Lars Thornberg, enhetschef för analysavdelningen på Skolverket, menar att resultaten ska tas som en uppmaning till skolor och huvudmän att följa upp elevernas mående på ett tydligare och mer strukturerat sätt.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Det räcker inte att enbart analysera betygen, utan elevernas mående behöver följas upp på ett strukturerat sätt vad gäller trygghet, trivsel, stress och så vidare, säger Thornberg.
Det är troligtvis flera faktorer som spelar in i de svikande skolresultaten för tjejer. Ökad stress, digital närvaro och att tjejer får mindre stöd i skolan kan förklara trenden. Tjejer uppger i större utsträckning än killar att de upplever att de inte får stöd och hjälp med skolarbetet av lärare, samtidigt som färre tjejer än killar får särskilt stöd.
Det är viktigt att adressera skillnaderna mellan könen för att kunna genomföra åtgärder. Rapportens resultat kan vara en indikation på att elevhälsan måste integreras bättre i många skolors kvalitetsarbete.
– Elevhälsan är en extremt viktig resurs för att komma åt frågor som handlar om stress och mående och för att vara delaktig i att lösa det, säger Lars Thornberg.
Varför fler killar än tjejer får särskilt stöd kan i sig behöva utredas på skolorna.
– Skolan ska möta alla elever utifrån deras behov. Där behöver man ju synliggöra, hur jobbar vi på vår skola? Får pojkar och flickor samma möjligheter och rättigheter?, säger enhetschefen.
Att tjejers skolresultat försämras gäller även internationellt, visar studier. Det är oberoende av socioekonomisk bakgrund. I Sverige gäller nedgången framför allt svenskfödda tjejer.
– Forskning visar bland annat att tjejer i större utsträckning är höganvändare av sociala medier, vilket i sig har kunnat kopplas till sämre resultat på PISA-proven. Det verkar vara många faktorer som samverkar, säger Lars Thornberg.


