Forskaren om den missade potentialen i kvalitetsarbetet

Två professioner som arbetar parallellt med utveckling men som sällan möts är kvalitetschefen och forskaren. Ett närmare samarbete skulle kunna göra forskningen lättare att omsätta i praktiken och samtidigt ge kvalitetsarbetet en starkare vetenskaplig grund, menar Andreas Stomby.

Andreas Stomby är distriktsläkare och specialist i allmänmedicin vid Bra Liv Råslätt vårdcentral där han bedriver forskning inom allmänmedicin. Han är också docent och adjungerad universitetslektor vid Linköpings universitet.

Han pekar på den potentiella nytta som går förlorad när kvalitetsprojekt och forskningsprojekt inte samverkar:

– Vi måste bli bättre på att utnyttja synergin. En kritik mot forskarsidan är att vi har alldeles för mycket studier som aldrig kommer användas i en vanlig verksamhet. Och då kan man ju fråga sig vad nyttan är? Jag tror också att vi behöver fler personer som både har akademisk kompetens och förmåga att arbeta praktiskt med kvalitetsutveckling i vården, säger han och fortsätter:

– Så alla som arbetar med kvalitet och som är intresserade – se vilka forskare som finns i din region. Finns det några personer du kan kontakta och lyfta in tidigt i förbättringsprojektet?

Han lyfter ett exempel på outnyttjad potential från den egna regionen

– Regionen har utvecklat en organisationsmodell inom vården som kallas för Hälsocenter som ska fungera som stöd för bättre levnadsvanor och hälsa. Samtidigt är en viktig forskningsfråga: ”hur vi ska arbeta preventivt med befolkningens hälsa?”, där man kunde ha utnyttjat tillfället och studerat projektet.

Han betonar däremot att skillnaden i arbetsätt kan visa sig problemtisk.

– Det handlar om att hitta en balans. Forskning kan ibland bli trögt samtidigt som vi såklart måste följa de processer som finns. Just temposkillnaden mellan kvalitetsarbete och forskning är nog den stora utmaningen för att skapa synergier och anledningen till att det inte gjorts tidigare i stor utsträckning.

Förutom att forskningsprojekt och kvalitetsarbete kan dra nytta av varandra finns också en möjlighet att fler studier får möjlighet att genomföras närmare verkligheten. Som exempel lyfter Andreas Stomby förbättringsprojektet ”Integrerad beteendehälsa”, där psykologer arbetat med hänsyn till patienters fysiska hälsa. I det fallet studerades projektet först i efterhand, något som enligt honom aldrig når upp i samma kvalitet.

– Ibland har man gjort stora satsningar på kvalitetsutvecklande projekt och senare kommit på att man hade kunnat forska via projektet också. Men då är det lite sent, och självklart går det att studera ett projekt i efterhand, men det blir aldrig lika bra.