Inga produkter i varukorgen.
Därför är vår effektivitet ”Lost in translation”
Analys
Hur översätter vi de engelska orden ”efficiency” och ” effectiveness” till svenska? Vi bakar naturligtvis ihop det i ordet ”effektivitet”. Blir det rätt? Nej. Men frågan är hur mycket den språkliga genvägen kostar oss i praktiken.
Lite som att ordet för de två helt olika djuren ”octopus” och ”squid” slarvats ihop till ”bläckfisk”, verkar vi svenskar gilla förenkling. Under en utbildning på Sandholm Associates gör föreläsaren och vd:n, Lars Sörqvist, en utstickare från kursmaterialet om kundorienterad verksamhetsutveckling:
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– ”Efficiency” syftar till att göra saker på rätt sätt medan ”effectivness” syftar till att göra rätt saker. Men på svenska har vi bara ordet ”effektivitet” för det svenska språket saknar tillräcklig variation och rätt ord, förklarar Sörqvist.
Kanske är lösningen att ge upp och börja använda de engelska orden rakt av och börja sträva efter ” efficiency” och ”effectiveness” i stället för effektivitet i våra organisationer.
En annan lösning skulle vara att göra som Shakespeare och börja att använda nya ord.
Arbetsterapeuten och ergonomimagistern Simon Elvnäs argumenterar för just det. Han menar att vi i borde utöka vokabulären med ordet ”effektfull” som har en mer stram betydelse. 2017 släppte han boken ”Effektfull” där han definierar ordet som att göra saker på rätt sätt.
Går det att spara 200 miljoner kronor på terminologi?
Däremot verkar Elvnäs, trots boksläppet, inte lyckats nå den blå-gula massan. Jag har i alla fall aldrig småpratat om ”effektfullhet” över skrivbordsgränserna på redaktionen.
Kanske är vi helt enkelt mer mottagliga för buzzwords om de är på engelska? Eller kanske borde vi göra som lastbilstillverkaren Scania och göra ett eget lexikon.
Scanias så kallade terminologiarbete beräknades 2013 att kosta över 6,5 miljoner kronor per år. Däremot är frukterna av arbetet värda mycket mer, nämligen 200 miljoner kronor om året av sparad arbetstid. Det beräknade i alla fall dåvarande Scania-terminologerna Niklas Jonsson och Sofie Sundholm i ”Underhåll är halva nöjet”.
I Iso-9001-serien finns såklart också en standard som fokuserar på principer och terminologi där terminologin beskrivs vara av central betydelse i arbetet med kvalitetsledning. Våra verksamheter påverkas ifall vi kommunicerar med ord som vi inte helt vet vad de betyder, de skapar förvirring och missförstånd. Så det gäller att hålla tungan rätt i mun.
