Inga produkter i varukorgen.
Tillitsbaserad styrning sparar 210 miljoner – nu ska modellen klara valet
Styrning Lunds kommun kopplar tillitsbaserad styrning till både långsiktig utveckling och lägre kostnader. Efter att ha frigjort 210 miljoner kronor står kommunen inför nästa test: att få styrmodellen att hålla även efter valet.
Lunds kommun har siktat högt: att bli bäst i Sverige på tillitsbaserad styrning. På vägen har kommunen utbildat chefer, skrotat interna avtal och samlat politiker, tjänstepersoner och fackliga företrädare kring samma bord.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Arbetet har bland annat landat i en gemensam värdekompass, ett ramverk för tillitsbaserad styrning och det digitala stödet Tillitsportalen. Nu väntar nästa test: att få arbetet att hålla även när valrörelsen tar fart och en ny politisk ledning ska ta vid.
Inför valet ska kommunen enligt planen fatta beslut om en ny styrmodell och flera tillhörande riktlinjer. Syftet är att ge nästa politiska ledning en fungerande struktur för styrning, uppföljning och utveckling.
– Den här ska hålla över tid. Den ska hålla oavsett vem som vinner valet, säger Alexandra Emanuelsson, enhetschef på HR i Lunds kommun.
Ska inte bli en valfråga
I en kommun där politiska majoriteter ofta skiftar behöver styrmodellen fungera oavsett vem som styr. Mattias Hedenrud, utvecklingsdirektör i Lunds kommun, betonar att modellen ska ge politiken genomslag utan att kopplas till ett visst politiskt partis prioriteringar.
– Styrmodellen klarar all ideologi. Den kan verkställa vilka politiska beslut som helst. Det är inte innehållet som är viktigt, utan formen och strukturen, säger han.
Därför vill kommunen få de centrala besluten på plats före valet. Modellen ska bli en plattform för kommande politiker, inte en fråga som ställs mot andra alternativ i valrörelsen.
– Vi i Lund är ganska vana vid att byta styre. Vi kan inte bygga någonting som bara passar en politisk majoritet, säger Mattias Hedenrud.
Tillit kräver tydliga roller
För kommunen handlar tillitsbaserad styrning inte om att politiken ska lämna ifrån sig ansvar. Politikerna ska sätta mål och prioriteringar. Samtidigt behöver chefer och medarbetare få handlingsutrymme för att använda sin professionella bedömning.
– Politikerna har varit tydliga med att de ibland vill kunna detaljstyra. Samtidigt önskar tjänstepersonerna större handlingsutrymme. Utmaningen är att mötas i den balansen, säger Mattias Hedenrud.
Alexandra Emanuelsson ser att samtalet om roller och handlingsutrymme har fått större plats både i arbetsgrupper och i nämnder.
– Frågan har fått mer ljus på sig. Det handlar om att kunna använda sitt professionella omdöme och göra ett bra jobb för dem vi finns till för, säger hon.
Särskilt viktiga blir mellancheferna. De ska omsätta politiska beslut i verksamheten och samtidigt skapa utrymme för medarbetarnas kompetens.
– Mellancheferna har en nyckelroll. De ska både följa politikens beslut och ge medarbetarna utrymme att använda sin kompetens. Därför behöver vi stötta dem särskilt i omställningen, säger Mattias Hedenrud.
Vill visa både kultur och resultat
Lunds kommun vill visa att tillitsstyrning också kan bidra till effektivare resursanvändning. Enligt Mattias Hedenrud kommer kommunen i en slutrapport att redovisa att ett parallellt utvecklingsarbete har frigjort 210 miljoner kronor under tre år. Hur summan har beräknats behöver bekräftas före publicering.
– Vår trovärdighet handlar om att våga kombinera det hårda mätvärdet med den mjuka styrningen. En styrfilosofi kan ge fullmäktige pengar att fördela, säger han.
Efter sommaren planerar kommunen att fortsätta införandet av styrmodellen och introducera nytillträdda politiker i arbetssättet. För även om besluten tas före valet är arbetet inte avslutat.
– Det är fortfarande en kulturfråga och en kompetensutvecklingsfråga. Vi kommer att behöva fortsätta diskutera och hålla de här frågorna levande, säger Alexandra Emanuelsson.
