Inga produkter i varukorgen.
3 nycklar för att få till en lyckad medborgardialog
Guide
Ulrika Stöök på Sveriges Kommuner och Regioner menar att medborgardialogen kan vara ett sätt att stärka den representativa demokratin. Här är några tips för att skapa bättre grund för beslutsfattande med hjälp av medborgarna.
– Det bidrar till att bygga tillit till samhället och skapa legitimitet för demokratin, säger hon.
Ulrika Stöök, utvecklingsledare på Sveriges kommuner och regioner (SKR), har precis släppt rapporten ”Medborgardialog i komplexa frågor”. Där skriver hon om hur dialogen används i ärenden som inte kan lösas med traditionella, linjära arbetssätt.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det handlar om att gå från att arbeta för medborgarna och att i stället se det som att man arbetar med dem.
Hon vill samtidigt betona att det inte är ett sätt att ersätta den representativa demokratin, utan att stärka den. Dialogen kan användas för att vässa beslutsunderlaget och bygga relationer samt skapa mer hållbara beslut över tid.
– Medborgardialog är ett arbetssätt för att involvera medborgare och andra aktörer som ett stöd till det representativa systemet och bidrar till att bygga tillit till samhället och skapa legitimitet för demokratin, säger hon till Kvalitetsmagasinet.
Fakta
Ulrika Stööks 3 viktigaste nycklar
Så lyckas du med medborgardialogen i tre steg
- Klargör varför dialogen ska genomföras
- Anpassa metoden efter frågans karaktär
- Ett tydligt syfte är nyckeln till att mäta effekten av medborgardialogen
Det första som behöver klargöras är varför dialogen ska genomföras, menar Ulrika Stöök. Det styr vilka som bör delta, hur arbetet kopplas till styrningen, vilken metod som används och vad medborgarna faktiskt kan påverka.
– En medborgardialog ska användas när det finns något att påverka och beslutsfattarna är öppna för att ta in nya perspektiv.
Det behöver också framgå om dialogen handlar om att informera, bjuda in till diskussion eller ge faktiskt inflytande i ett beslut.
– Att organisationen är nyfiken på vad de vi är till för har att säga och se dem som medskapare av välfärden är viktigt. Om arbetet inte är förankrat inom organisationen finns en risk att resultatet av dialogen inte tas hand om på ett bra sätt.
Så kan du tänka kring utförandet
Metoden behöver också anpassas efter frågans karaktär.
– En enklare fråga eller ett val mellan alternativ kan hanteras på ett enklare och mindre omfattande sätt. Men om frågan är komplex eller spänningsfylld kan vi behöva utforska orsaker till situationen och då krävs en mer omfattande metod med möjlighet till samtal som fördjupar förståelsen hos de inblandade.
I frågor som väcker starka känslor behöver arbetet planeras noggrant, enligt Ulrika Stöök.
– Då är det bra att göra ett ordentligt förberedande arbete, exempelvis att möta de olika individerna eller grupperna var för sig först innan de samlas i samma rum. Då går det att förbereda dialogen på ett bra sätt så att deltagarna känner sig lyssnade på. Det är även bra att utforska hur samtalet kan genomföras tillsammans med de inblandade, en enkel fråga som ”vad behöver du för att delta i ett möte” kan underlätta planeringen.
– Ofta när det förekommer starka känslor behöver man hjälp att sakta ned tempot för att verkligen höra vad de andra deltagarna säger.
Hur effekten ska mätas beror på syftet, enligt Ulrika Stöök.
– Utan ett definierat syfte är det svårt att veta om effekten blivit den önskade. Ibland är ett bättre beslutsunderlag ett bra resultat, men ibland kan själva dialogen, det vill säga mötet mellan människor och olika perspektiv som möts, vara ett bra resultat.
