”Vi ser på effekterna” – nya kriterier ska visa att kvalitetsarbetet faktiskt fungerar

Uppdraget var att uppdatera och skapa tydligare och mer ”träffsäkra” kriterier.

– Det första vi gjorde i arbetet var att se över syftet, som är att kompetensförsörja arbetslivet. Sedan tydliggjorde vi vilka våra intressenter är: arbetslivet och de studerande. Dessa såg vi till att inkorporera i alla kriterierna.

Att fokusera på effekterna

På myndigheten har de nu valt att tydliggöra vilka effekter som ska uppnås i stället för vilka ”orsaker” som ska ha genomförts. I kriterierna får utbildningsanordnarna därmed själva möjlighet att bestämma sin egen väg till den önskade effekten. På det viset räcker det alltså inte att bara ”göra något” då det är själva effekten som granskas.

– Exempelvis ger en bra värdegrund effekten att studerande är trygga och kan fokusera på studierna, medan värdegrundsarbetet är vägen dit. Vi berättar alltså inte för skolorna hur de ska arbeta utan det kan de själva bäst. Vi märker också att det finns väldigt många olika vägar som leder till samma goda resultat. 

De behövde också fråga sig hur man faktiskt ser att det finns ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete, alltså, vad är egentligen ett bra kvalitetsarbete?

– Jo, man ser det genom att de kan fånga både styrkor och utmaningar, det som fungerar och det som inte fungerar, samt att de kan utföra åtgärder baserat på det.

Sakinnehållet i de nya kriterierna är i mångt och mycket detsamma. Skillnaden ligger i utformningen. Förutom de nämnda ändringarna innefattar det bland annat ett tydligare ansvar för utbildningsanordnaren, att arbetslivsanknytning blir ett eget kriterium och att det systematiska kvalitetsarbetet behöver finnas i alla delar av utbildningen.

Så har kriterierna tagits emot

När Kvalitetsmagasinet tidigare intervjuade två yrkeshögskolor om hur de upplevt de nya kriterierna uppkom blandade åsikter. Jennifer Baker Ribohn, pedagogisk kvalitetschef på Nackaakademin, var enbart positiv:

– Uppdateringen speglar tydligt hur arbetslivets krav på levererad kompetens har förändrats. Bedömningen blir mer nyanserad och omfattar fler delar av utbildningen.

Samtidigt var Mari Lax, utbildningschef med ansvar för kvalitet och pedagogik på Hermods Yrkeshögskola, mer ifrågasättande till omfattningen av kriterierna, som hon upplever har ökat:

– Ett mer omfattande material skapar bättre förutsättningar att ta sig in i utbildningen men ställer mycket större krav på granskarna.

Carina Wilhelmsson medger att de nya kriterierna innebär en ökad efterfrågan på material från skolorna, men att det enligt henne är material som ”redan finns” och därför innebär en mindre administrativ börda.

– Vi vill inte belasta anordnarna om vi inte behöver. När vi tidigare genomfört intervjuer under granskningsdagen har vi däremot upplevt att vi skulle behöva mer fakta för att få ett bättre utgångsläge. Den utökade efterfrågan gäller dock endast material som redan ska finnas på skolorna.

Förutom detta ska skolorna numera också ge fritextsvar över hur de arbetar med systematiska förbättringar och beskriva vem som ansvarar för vad i utbildningen inför granskningsdagen.

De nya kriterierna träder i kraft granskningsåret 2026, som startade hösten 2025. Feedbacken från skolorna under den första perioden har enligt Carina Wilhelmsson varit positiv – de har ”känt igen sig” i kriterierna och uppskattat den nya utformningen.

Remissrundan

Under remissrundan var den huvudsakliga responsen från de 21 svarande instanserna positiv.

Däremot inkom Skolinspektionen med en rad synpunkter, varav två huvudinvändningar var att kriterierna saknade vetenskaplig grund samt att det var ”betydligt mer omfattande i antal begrepp och bredare i antal fenomen som ska utredas inom varje kriterierum”. De menade också att omfånget varierade och därmed riskerade att påverka likvärdigheten i bedömningen.

– Vi gjorde bedömningen att vår utbildningsform mår bättre av att ha allting som rör ett område och dess effekter samlat. Eftersom Skolinspektionen också var den enda instansen med dessa invändningar valde vi att inte göra någon ändring.

Angående kommentaren om bristande forskningsstöd svarar Myndigheten för yrkeshögskolan i en promemoria att det framför allt beror på att det finns begränsad forskning om yrkeshögskolan och att myndigheten i stället tagit stöd i egna och intressenters erfarenheter.