När en verksamhet står inför en extern revision finns där ofta ett stort mått av nervositet. Det gäller inte minst vid en Iso-revision, eftersom standarder generellt har stora tolkningsutrymmen.
Experten: ”Revisorer måste undvika dolt maktmissbruk”
Standarder När en konsult utför en revision i en verksamhet finns alltid risken för ett medvetet eller omedvetet maktmissbruk. Det menar Åsa Lindow, som är själv är revisor och som har satt en ära i att bygga trovärdighet genom transparens.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Alla vi Iso-revisorer och andra som arbetar med certifiering av olika slag, vi befinner oss i en förtroendebransch där vårt arbete till viss del är ett slags maktutövande. Det ställer stora krav på oss i vår yrkesroll, säger Åsa Lindow.
Sedan 90-talet driver Åsa Lindow konsultbolaget Clarendo och trots att hon alltså har arbetat i branschen i över 30 år har passionen för ledningssystem aldrig mattats av. Men hon glömmer aldrig vem hon finns till för.
– Kunden ska kunna känna sig trygg med att mina eventuella anmärkningar är relevanta för just dennes verksamhet. Det handlar om att vara väldigt transparent i beslutsprocessen och koppla tillbaka till de konkreta kraven i standarderna. Jag tycker att de här parametrarna diskuteras alldeles för lite när vi pratar om Iso-revisioner, säger hon.
Så varför ser det då ut på det sättet? Enligt Åsa Lindow är revisorns trovärdighet en känslig fråga.
– Jag upplever att en del i branschen nästan blir lite provocerade av den här diskussionen. Bara där har vi ett problem, stoltheten får inte komma i vägen för utveckling. Om man av någon anledning är helt tvärsäker på att ”det här problemet finns inte”, ja då kan behöva rannsaka sig själv litegrann, säger hon.
Eftersom en reviderande konsult oundvikligen har en maktposition gentemot kund behöver den alltid säkerställa att de avvikelser och de råd den lyfter är hundra procent adekvata, förklarar Lindow.
– Om felaktiga bedömningar normaliseras kommer förtroendet för Iso-branschen att sjunka. Det finns redan en misstänksam inställning gentemot revisionsyrket, så transparensen behöver öka – inte tvärtom. Vi hamnar inte direkt på 10 av 10 på förtroendeskalan idag, säger hon.
För Åsa Lindow är det viktigt att i grunden förstå kundens förutsättningar och behov, så att hon inte råkar sätta en avvikelse på något som faktiskt inte är en avvikelse i den verksamheten.
– Jag måste alltid undvika att kunden missförstår mina frågor, eller att kunden inte får tillräckligt många frågor så att jag saknar beslutsunderlag. Revisionen ska präglas av en levande diskussion ihop med kunden, så att när jag rapporterar det jag har funnit finns där ingenting som kunden blir förvånad över.
Att möta koncernledningars eventuella nervositet vid en revision med respekt, det ska vara en hygienfaktor förklarar Åsa Lindow.
– Det här är en mållinje som de verkligen behöver ta sig över samtidigt som det är en uppenbar maktobalans mellan den som behöver revideras och den som reviderar. Jag tror egentligen att alla revisorer tycker att de är på kundens sida. Den inställningen har vi allihopa, säger hon och tillägger:
– Men texten i standarderna är ofta skrivna som lagtexter. Det är alltså ett mycket stort tolkningsutrymme. För att visa kunden att tolkningarna är ”rättssäkra” behöver vi vara så pedagogiska det bara går.


