Den förlorade potentialen: ”Krav och ansvar är att visa respekt”

Maida Bajrami Engqvist, chef på Samhällsbyggnadsförvaltningen i staden, sitter i museets reception. Hon var här när det nyrenoverade museet invigdes och visar stolt upp detaljer i och runt omkring byggnaden. Medan vi väntar på att få släppas in berättar hon att det handlar om mer än att bara plantera träd och korta installationer när man planerar en stads hållbara framtid.

– Det svåra är långsiktighet. Planerar man för nästa generation vet man inte om satsningen lyckats förrän om tio år, långt efter att mandatperioderna bytts ut flera gånger om, säger hon.

Hon har varit arbetsmarknadschef i Trelleborg, socialchef i Hörby, tillståndschef i Malmö, listan fortsätter men sammanfattningsvis har Maida Bajrami Engqvist lång erfarenhet av att jobba i offentlig sektor. Och av att vara chef.

När Maida Bajrami Engqvist pratar om framtiden för den svenska välfärden glömmer hon att titta ner i sina förberedda anteckningar som hon skrivit ihop inför vår intervju. I stället gestikulerar hon och pratar vant om hennes syn på problematiken.

– Sverige har halkat efter i vissa aspekter och riskerar att inte vara så framgångsrika som vi varit. Idag pratar vi mycket om robusthet och resiliens och det behöver vi mer av, men risken är att vi förlorar potential om vi låser oss i ett gammalt system. Vi behöver förflytta oss från kulturen av ”offentlig förvaltning” i ett förändringsarbete mot att bli innovativa, rörliga och utvecklande.

Ett vanligt exempel på det Maida Bajrami Engqvist benämner som ”vissa aspekter” har varit järnvägen. Underhållet har varit eftersatt i flera år och byggt upp den så kallade ”underhållsskulden” där Trafikverket nu beräknar att det kommer ta till och med 2050 och över tusen miljarder att lösa problemet.

Andra klassiska exempel på att ”Sverige halkat efter” är inkomstklyftor och skolresultat. Inkomstskillnaderna i Sverige ökade 2024 (de är däremot lägre än rekordåret 2021 som hade de största inkomstskillnaderna sedan 70-talet). I den senaste PISA-undersökningen från 2022 hade svenska elever också sämre resultat i både matematik och läsförståelse jämfört med föregående mätning.

– Det finns ingen brist på innovationskraft i offentlig sektor men den får inte komma fram då många är rädda för att göra fel och för att vi fortfarande arbetar i stuprör. Här behöver vi modiga ledare som vågar ta beslut trots risken att det kan bli fel. Vi behöver ledare som möjliggör otraditionella samverkansformer bortom stuprören.

”Plötsligt skulle jag lära mig att mura och jag kunde inte förstå hur jag hamnat där”

2001, samma år som Wikipedias lansering, elfte september-attacken och Nicole Kidmans skilsmässa från Tom Cruise, flyttar Maida Bajrami Engqvist till Sverige med sin pappa från deras villaområde i Nord-Makedonien.

På plats i Rosengård, Malmö, tänker en 18-årig Maida att hon i alla fall ”inte kommit tomhänt”. Med sig har hon nämligen toppbetygen från gymnasiet och drömmen om att bli tandläkare. Framtiden skulle däremot bjuda på annat än tandläkarskola.

– Jag blev placerad i en speciell linje på ett byggprogram för att lära mig svenska. Det är inget fel med yrket men jag kan inget om bygg och har aldrig tidigare varit intresserad av det. Ingen frågade mig om vad jag gjort innan eller om mina framtidsdrömmar utan jag blev direkt placerad i ett fack, säger hon och fortsätter:

– Plötsligt skulle jag lära mig att mura och jag kunde inte förstå hur jag hamnat där. Ingen ställde krav på mig under utbildningen och ingen såg mig som en potentiell skattebetalare. Inställningen från lärarna var ofta att ”det här kan vara för svårt för dig, sikta på något enkelt i stället”.

Hon beskriver att andras sätt att bemöta henne förändrade självbilden, att hon känt sig liten, underskattad och inkapabel.

– I Sverige tar man hand om varandra och att bli omhändertagen är otroligt fint men känner man sig inte också behövd försvinner motivationen. Det tog flera år innan jag bestämde att min potential inte styrs av andras förväntningar. Därför vill jag alltid göra mitt bästa som människa, mamma, chef och invånare.

Att vara en bra ledare är en konstform som Maida Bajrami Engqvist gärna diskuterar när hon har chansen, kanske för att bra ledare främjar utveckling och kanske för att en hjälpt henne själv på hennes egen resa.

– Mitt mål var att lära mig svenska. Men det gick för långsamt och jag utmanade en av lärarna genom att uttrycka det. Då gav hon mig lite extra böcker, läxor och möjlighet till tidig praktik så att jag kunde lära mig språket i verkligheten, inte bara i skolbänken. Hon såg verkligen mig, Britta hette hon.

Britta gav Maida möjlighet att avancera i utbildningen men krävde också mer av henne i gengäld.

– Hon gav mig stöd och jag levererade ett högre tempo. För mig är krav och ansvar ett sätt att visa respekt. För mig som ledare är det oerhört viktigt med tydliga och höga krav där jag ödmjukt stöttar och tar fram den verkliga potentialen i mitt team.

Gardiner och arbetsmiljö

På en central adress i Trelleborg ligger Samhällsbyggnadsförvaltningens kontor. Det är ljust inrett och ett konstverk av trä möter blicken så fort man öppnar dörren. ”Är ni nyinflyttade?” frågar jag när vi rör oss mellan skrivbordsöarna.

– Nej men vi har nyligen gjort om, det där är också nytt svarar Maida och pekar mot träkonstverket:

– Det visar Trelleborgs stadskärna från ett fågelperspektiv. Backar man lite kan man se förvaltningens namn stavat via hustaken.

Väl inne i ett mötesrum blir det tyst omkring oss.

– Vi har jobbat mycket med kultur och struktur sedan jag kom hit förra våren. Som chef är det mitt ansvar att engagera mina medarbetare i arbetet och då är det superviktigt att förslagen och idéerna faktiskt kommer från dem. Det är också de som har bäst koll på verksamheten.

Hon berättar att de bland annat behövt förbättra arbetsmiljön på våningen och pekar mot fönstret:

– Nu har vi gardiner, det är inte svårare än så. Jag gav i uppdrag till en arbetsgrupp att se över vad som behövde förändras och de hittade bra lösningar som faktiskt gjort skillnad. De gånger jag haft bråttom som chef och hoppat över delen att ta in medarbetarna så lyckas jag aldrig. Det är så viktigt.

– Alla har något att bidra med. Som ledare måste man se allas styrkor, jobba utefter dem och vara tydlig med att alla är behövda och viktiga. Det gör man via förtroende: att ge mandat, ansvar och skapa stolthet.

Panerad torsk, ärtor och dillsås med potatis

I sin bok Slöserier i välfärden skriver hon själv förordet som börjar med orden:

”Tänk dig att du hamnar på akuten och får beskedet att du inte kan få vård eftersom du inte har betalat din försäkring. Eller att ditt barn ska börja skolan och du förväntas bekosta både böcker och skolmat. Inte i Sverige, tänker du. Inte än, säger jag”

Boken skrev hon efter en resa till New York där hon beskriver ”en omänsklig” sida av ett samhälle. Bland annat berättar hon hur hon såg gator fulla med hemlösa som sov under tunna filtar. ”Självklart finns det hemlösa även i Sverige och det bekymrar mig djupt, men måttet på fattigdom och utsatthet är ett helt annat i USA”, skriver hon i sin bok om upplevelsen.

– Jag vill inte att Sverige ska hamna där, boken är mitt sätt att beskriva hur jag ser den svenska välfärden som invandrare, som chef i offentlig sektor och för att säga hur jag vill att vi ska agera. För det känns inte som att vi agerar just nu.

Panerad torsk, ärtor och dillsås med potatis blev Maida Bajrami Engqvist introduktion till den svenska välfärden.

– Det handlade om så enkla saker. När jag kom hit fick jag ett busskort helt gratis utan någonsin ha jobbat i Sverige. Pengar till att försörja mig och att jag fick jättegod mat helt gratis i skolan. I mitt hemland betalar man för skolmaten eller så fixar man sin egen.

Panerad fisk blir en favorit, men också knäckebröd.

– Man kunde välja mellan olika knäckbrödvarianter och mellan kött- och fisksorter. Sen fanns det fanns mjölk att dricka. Men fisken var nog det godaste, berättar hon och skrattar till.

I Sverige ökade antalet arbetslösa med 30 000 personer till 510 000 år 2025, enligt SCB. Det motsvarar ett arbetslöshetstal på 8,8 procent, en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med 2024.

– Jag tror att vi har otroligt mycket förlorad potential. Se bara på arbetslösheten, det kan inte vara rimligt att en person som är utbildad ingenjör i sitt hemland inte kan få jobb i Sverige, säger Maida Bajrami Engqvist.

Som lösning vill hon se mer samverkan i den offentliga sektorn med nya strukturer bortom stuprörs-styrning och mångfaldiga ledare.

– Offentlig sektor är närmast medborgarna och då behöver personer som speglar dem finnas med i rummet där besluten tas. Annars blir det ofrivilligt ensidiga och förenklade lösningar.

Sett till andel anställda inom kommunerna har utrikes födda ökat från 13 procent 2014 till 22 procent 2024 och i regionerna från 14 procent till knappt 20 procent under samma period, enligt SKR. Samtidigt uppgick andelen utrikesfödda i ledningspositioner endast till 9 procent under 2024.

– Vi kan få in fler perspektiv genom medborgardialoger eller så skulle man också kunna lägga mer fokus på livskunskap och perspektiv vid en anställning. När flera perspektiv finns i rummet blir det mer komplext och roligt att jobba och resultatet blir också bättre.

Vilken rapport ska bort?

Administration behövs, understryker Bajrami Engqvist, men inte all administration. Det finns en pågående diskussion om hur mycket tid som är rimlig att lägga på administration.

I oktober förra året släppte SKR Anti-krångel rapporten där en konsekvens bland annat blev att medlemsorganisationen själva slopade hälften av de enkäter som de skickade ut till sina medlemmar. År 2023 påbörjade regeringen en utredning om hur lärarkårens administrativa börda skulle kunna minska till förmån för mer tid till arbetet med undervisningen som sedan presenterades förra våren.

– Välfärden styrs i princip exakt likadants som för 30 år sedan. Det innebär att man lagt på lager på lager med nya krav på redovisning, rapporter och kartläggning samtidigt som man inte tagit bort, säger Maida Bajrami Engqvist.

Men hur sållar man då agnarna från vetet? Lösningen simpel: rapporten som ska bort är den som saknar nytta och inte tillför något till kärnuppdraget, rättssäkerheten eller tranparansen.

– Att följa upp på nyttan, de kvalitativa värdena, är mer utmanande men också mer värdefullt. Att se effekten av att plantera nya träd eller köpa in skolbänkar är lätt då det är synlig, men att mäta de långsiktiga resultaten som betyder något, exempelvis hälsa, eller upplevd omsorg är betydligt svårare.

Samtidigt trycker Maida Bajrami Engqvist på att det borde finnas mer samordning i offentlig sektor. Hon frågar sig:

– Exempelvis har vi drygt 80 olika strategidokument. Är vi i Trelleborg verkligen så unika att vi inte skulle kunna samordna det med fler kommuner ute i landet?

Skatteuttaget har sjunkit från dryga 50 till 41 procent av BNPt sedan år 2000, vilket motsvarar cirka 450 miljarder kronor mindre pengar att dela på i Sveriges budget. Socialt skydd är den största posten i Sveriges budget men den har minskat i förhållande till de andra posterna sedan 2017. Maida Bajrami Engqvist menar dock att det inte är brist på pengar som är roten till problemen hon ser.

– Faktum är att nästan hälften av BNP:t går till välfärden. Hur vi styr välfärden och hur vi fördelar medel är upp till beslutsfattare och det är här som vi måste ta vårt ansvar.

Tandläkardrömmen löstes upp i och med att hon i stället valde socionomprogrammet. Där väcktes en ny strävan hos Maida där hon ville hjälpa människor på ett annat vis.

– Genom att lära mig om beteendevetenskap och jobba med mig själv så stärktes min känsla av att jag inte behöver förhålla mig till andras låga förväntningar. Jag utgår från mig själv: det jag kan och det jag vill åstadkomma och så får andra tycka vad de vill.

Hon berättar om det som driver henne som ledare, hennes ”varför”:

– Det är du och jag som är välfärden och vi hjälper varandra. Det är du och jag som invånare som behöver göra förändringar om något ska hända, ingen annan. Det är min grund.