Lärdomarna av det transatlantiska AI-samarbetet: ”Jag frågade varför de jobbade top-down”

Innovation Under 2025 samarbetade tre svenska universitetssjukhus med kanadensiska Unity Health för att lära sig implementera AI i vården där den viktigaste lärdomen inte handlade om tekniken.

Lärdomarna av det transatlantiska AI-samarbetet: ”Jag frågade varför de jobbade top-down”
Stefan Jovinge, chef forskning och innovation Skånes universitetssjukhus. Foto: press, Adobe Stock.

Under 2025 förenades Kanada och Sverige i ett nu avslutat gemensamt utbyte mellan svenska universitetssjukhus och den kanadensiska kliniken Unity Health. Syftet var att lära sig mer om att implementera AI i vården. Skånes universitetssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset deltog i projektet från svenskt håll.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Den främsta lärdomen av projektet har varit att förstå hur man ska organisera en sådan satsning. Satsningarna måste planeras utifrån de kliniska behoven och inte utifrån ledningens tycke, säger Stefan Jovinge, chef över forskning och innovation på Skånes universitetssjukhus.

I utbytet möttes de även av barnsjukhuset SickKids i Toronto, som valt att jobba på motsatt vis från Unity Health, alltså uppifrån och ned.

– Utvecklingen framåt inom AI gick långsammare för SickKids än för Unity Health, varvid jag faktiskt frågade personalen varför de trots det jobbade uppifrån och ned. De svarade att ”kunskapen finns hos oss men att pengarna finns i ledningen”.

Det stora projektet som de arbetat med under satsningen syftar till att lösa problemet med uteblivna patienter – alltså de patienter som inte dyker upp till sina bokade tider.

När Kvalitetsvård talade med Stefan Jovinge om satsningen under hösten 2025 berättade han om konsekvenserna av problemet med uteblivna patienter:

– Mer än att det är mycket pengar som går till spillo är problemet framför allt att patienter får vänta på behandling. Vi har valt att fokusera på strålbehandlingsenheten där åtta procent av patienterna i nuläget missar sina tider, berättade Stefan Jovinge då.

Ett annat resultat är en samlad databas av hälsodata.

– Det finns två sätt att organisera. Via kvalitetsregister – och Sverige har väldigt bra kvalitetsregister som däremot har en signifikant del manuell inmatning. Vidare har man i ett register bara tillgång till data som man valt att samla in. När utvecklingen senare visade att man nu vill ha nya typer av data så finns de inte där. Men om man samlar all data i en så kallad datasjö finns allt där. När man ska göra en analys tar man helt enkelt ut relevanta data.

Hur långt har ni kommit i arbetet med datasjön just nu? 
– Just nu organiserar vi datan och kurerar den, samt skapar metadata – alltså data om datan. Det arbetet kommer att pågå i cirka ett år till.

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste