Arbetsorganisation eller utvecklingsorganisation – vad är din arbetsplats?

– Tydliga mål, målmedvetenheten och att kunna vara mentalt förbered på vad som komma skall har jag med mig från idrotten. Också att jag som chef alltid ska kunna gå före och visa och inspirera inför målbilden, berättar hon.

Helene Jonsson har jobbat inom skolans värld i över 25 år och har en utbildning som UGL-handledare, utveckling, grupp, ledare, från Försvarshögskolan. Sedan 2022 är hon rektor på Mölstadskolan, belägen i Mönsterås kommun som ligger en halvtimme söder om Oskarshamn med bil.

Från arbetsorganisation till utvecklingsorganisation i skolan

När hon beskriver Mölstadskolan gör hon skillnad på ”arbetsorganisation” och ”utvecklingsorganisation” där det önskade tillståndet är det sistnämnda.

– Du måste alltid börja med att ha en arbetsorganisation på plats för att skapa stabilitet. Man kan se arbetsorganisationen som ramen för arbetsplatsen medan utvecklingsorganisationen fokuserar på utveckling och förbättring, säger Helene Jonsson.

Det kännetecknar en arbetsorganisation:

• Fokus på ramar och struktur: Handlar om att etablera scheman, rutiner och tydliga strukturer för verksamheten.
• Skapar stabilitet: Syftet är att skapa en trygg och förutsägbar grund att stå på.
• Grundläggande ordning: Innebär att exempelvis kunna säkerställa att personalen är på plats, följer sina arbetstider och sköter frånvarorapportering.

Det kännetecknar en utvecklingsorganisation:

• Fokus på lärande och förbättring: Verksamheten inriktas på kompetensutveckling, att främja lärande och att driva olika förbättringsprojekt där det finns tydliga processer för utveckling och kvalitetsarbete.
• Högt medarbetaransvar: Karaktäriseras av att personalen tar eget ansvar och uppvisar ett stort engagemang i sitt arbete.
• Förändrat ledarskap: I en fungerande utvecklingsorganisation kan ledaren ta ett steg tillbaka eftersom grupperna blivit mer självstyrande.
• Bygger på tillit: Uppnås ofta efter ett långsiktigt arbete där relationer och mål är utredda

– Nu har vi en jättefin utvecklingsorganisation på Mölstadskolan. Medarbetare tar ansvar, det finns ett stort engagemang och jag kan därmed ta ett steg tillbaka, berättar Helene Jonsson

Så byggdes skolans kvalitetsarbete upp på Mölstadskolan

Det första hon gjorde var att tydliggöra alla roller och vilka som tillhörde vilken arbetsgrupp.

– Det är viktigt för att skapa stabilitet och för att varje arbetslag också ska kunna ha sina egna mål och ha återkommande rundor där arbetslagen kan följa upp sina mål.

Sedan tillsatte hon en utvecklingsgrupp för att skapa en samsyn och bra kommunikation mellan arbetslagen, medarbetarna och Helene Jonsson själv rörande skolans mål och utveckling.

– När jag kommer som ny till en verksamhet gör jag alltid ”lära känna samtal”. Och i de intervjuerna uttryckte medarbetarna här på Mölstadskolan att man vill jobba ihop sig mer i organisationen, få till ett bättre samarbete och en enad front. När det finns en splittring i arbetslaget så gör det sig också väldigt tydligt i kvalitetsarbetet.

Hon kombinerade tydlig målstyrning med att bjuda in personalens kompetens. Genom att också använda ”samarbetskontrakt” i arbetslagen och ställa öppna frågor till personalen ökade hon ansvarstagandet.

Men resan slutar inte vid struktur och rutiner. För Helene Jonsson är det långsiktiga perspektivet och uthålligheten som är avgörande för att nå en sann utvecklingsorganisation. Hon betonar vikten av att våga prioritera och inte falla för frestelsen att ständigt jaga nya trender.

Långsiktigt ledarskap för högre måluppfyllelse: ”Hålla i, hålla ut och hålla fast”

– Det är viktigt att jag som rektor gör en nulägesanalys utifrån vad just den här skolan behöver. Sen handlar det om att ”hålla i, hålla ut och hålla fast”. Annars tappar man fotfästet och hoppar på nästa boll utan att någonting faktiskt förändras, förklarar hon.

Sedan arbetet inleddes på Mölstadskolan har man sett en årlig ökning i elevernas resultat.

– Vi är ju här för att vi vill ha en ökad måluppfyllelse för barnen, konstaterar Helene Jonsson.

Idag har skolan nått en fas där personalen blivit mer självstyrande och relationerna är utredda.

För Helene innebär det att hon har nått den punkt där ledarskapet kan förändras:

– Här är det en jättefin utvecklingsorganisation. Folk tar ansvar, det finns ett stort engagemang och jag kan därmed ta ett steg tillbaka.