Grupputveckling som strategi – så skapar du ett ”vi”

Till sin hjälp hade hon grupputveckling, en teknik som handlar om att skapa effektiva team genom tydliga mål.

Grupputveckling i skolan – med Susan Wheelan som guide

Och under armen hade hon boken ”Att skapa effektiva team” författad av de legitimerade psykologerna Susan Wheelan, Christian Jacobsson och Maria Åkerlund.

– Det är som en bibel för mig, berättar Helene Jonsson.

– Men vad är då grupputveckling? Jo det handlar om vilka vi är, vart vi ska och hur vi tar oss dit.

Grupper genomgår enligt ”Att skapa effektiva team” faserna tillhörighet, opposition, tillit och slutligen produktivitet. Genom tydliga roller och samarbete skapas en ”vi-känsla” där personalen tar ökat ansvar.

– I början i en ny grupp behövs en ledare som har tydliga ramar, skapar trygghet med en tydlig dagordning. Man kan inte förvänta sig att en grupp ska ta initiativ precis i början. När gruppen utvecklas uppkommer naturligt konflikter och opposition mellan medarbetarna eller gentemot ledaren, då är det otroligt viktigt att ledaren går ut och talar om konflikterna för att nå fram till lösningar.

När gruppen kommer till fasen för tillit så är relationerna utredda och strukturen på plats vilket bäddar för att kunna ha fullt fokus på uppgiften och gruppens mål.

Verktyg för samarbete: Studiebesök byggde broar mellan arbetslagen

– I början behöver man också ha tydliga mål. Vad är meningen med den här gruppen? För det finns inget mer värre än att det jobbet känns meningslöst och man inte vet varför man sitter där man gör.

Ett av Helene Jonssons konkreta verktyg för att jobba med grupputveckling blev studiebesök. Då fick de olika arbetslagen besöka varandra verksamheter för att ta del av varandras utmaningar och möjligheter. Samtidigt har arbetslagen fått berätta mer ingående om deras egna arbetsplaner och kvalitetsarbete.

– Vi kompletterar varandra och allas arbete är viktigt. Ifall vi har en samsyn och gemensamma mål så skapar det en bättre kvalitet i verksamheten och i slutändan resulterar det i en ökad måluppfyllelse för barnen.

Nu har kommunen bestämt att Mölstadskolan ska bli ett med den (till elevantalet) dubbelt så stora Ljungnässkolan och därmed börjar arbetet om på nytt. Dessutom med den tillagda utmaningen att förena två medarbetarlag inom några år.

Helene Jonsson har gått in som rektor även på Ljungnässkolan där hon de kommande åren ska bädda för en sömlös sammanslagning. Först på listan blir därför att skapa ett ”Vi”.

I sammanslagningen av två skolor är det två kulturer som ska bli en. Tror du att det här arbetssättet kommer kunna brygga den utmaningen?
– Ja men det tror jag. Jag har varit tydlig med hur vi jobbar med grupputveckling och samarbetsklimatet. Under första året tycker jag också att jag sett väldigt mycket positivt på Ljungnässkolan.

Att förändra skolkulturen tar tid

Även om resan mot den nya, gemensamma skolan beräknas ta flera år, ser Helene Jonsson redan hur fröna till det nya ”viet” börjar gro. På Ljungnässkolan har de första stegen mot en stabil arbetsorganisation tagits, och initiativen till samverkan mellan de två personalgrupperna ökar stadigt.

För Helene Jonsson handlar det fortsatta arbetet om en balansakt mellan att staka ut vägen och att visa genuin tillit till sina medarbetares expertis. Där hon under sina år som ledare landat i en ödmjukhet inför att de bästa lösningarna sällan finns hos en ensam person högst upp i organisationen, utan i kraften hos ett välfungerande team.

– Det är en sjukt fin kompetens jag har som tänker klokt tillsammans hela tiden. Från början trodde man kanske som ledare att man skulle ha alla svaren själv, men så är det inte. Det är därför jag verkligen tror på grupputveckling – att kasta ut en fråga, presentera ett problem och låta personalen tänka tillsammans. Då får man de allra bästa svaren, avslutar Helene Jonsson