Tillit och ansvar: Ramverket för en hållbar styrning
Det tillitsbaserade förhållningssättet bygger på att ge medarbetare närmast kunden större handlingsutrymme, men forskning och utvärderingar betonar att tillit inte är detsamma som frånvaro av kontroll.
Louise Bringselius, docent och forskare i organisation och ledning, understryker att ansvar är tillitens nödvändiga motpol. Enligt Bringselius förutsätter modellen att det finns både yrkeskunskap och en vilja att ta ansvar. I verksamheter där ansvarstagandet däremot brustit krävs en mer gradvis övergång.
Samtidigt visar erfarenheterna från Tillitsdelegationen att förhållningssättet inte nödvändigtvis handlar om att avskaffa uppföljning, utan om att förändra hur den genomförs. Laura Hartman och Christina Forsberg, tidigare ordförande för delegationen, framhåller att uppföljning bör utformas i dialog med verksamheten så att den stöttar lärande istället för att skapa administrativ belastning.
LÄS MER:
Tillit i kommunal praxis: Kultur, struktur och effektivitet
Svenska kommuner använder i allt högre grad tillitsbaserade styrmodeller, i Lunds kommun har implementeringen av ett tillitsbaserat ramverk och verktyget Tillitsportalen löpt parallellt med ett förändringsarbete som beräknas frigjort 210 miljoner kronor på tre år.
Mattias Hedenrud, utvecklingsdirektör i Lund, betonar att styrformen är utformad för att hålla över politiska skiften genom att skilja på politikens målsättningar och professionens utförande.
Ett annat exempel är i Tyresö kommun där man halverat antalet politiska mål och infört månatliga pulsmätningar. Kommundirektören Cynthia Runefjärd pekar på att tillit kräver tydlig uppföljning och en transparent dialog om brister för att undvika ”fri lek”.
Ett liknande fokus på handlingskraft finns även i Mörbylånga kommun, där kommundirektören Ann Willsund prioriterat snabba utvärderingar och erfarenhetsutbyte med andra organisationer framför långdragna strategiprocesser.
LÄS MER:
Styrning under prövning: Mandat, krishantering och omställning
Hur en tillitsbaserad modell fungerar i praktiken ställs på sin spets när organisationer möter besparingar eller plötsliga omställningar.
I Östra Göinge kommun utvecklades den så kallade Göingemodellen för att hantera strukturella utmaningar, men prövades även hårt under förändringar i flyktingmottagandet. Avgående kommundirektören Merete Tillman förklarar att modellen bygger på tydliga ramar från politiken kombinerat med mandat för förvaltningen att agera utan att invänta detaljstyrning.
Enligt Tillman handlar tillitsbaserad ledning om att ledningen har överblick utan att utöva detaljkontroll, vilket gör att frågor kan ägas på rätt nivå i organisationen. Erfarenheterna från Östra Göinge visar att tydligt definierade mandat och stark tillit mellan politik och tjänstepersoner skapar den flexibilitet som krävs när förutsättningarna snabbt ändras.
LÄS MER:
publicerad 3 augusti 2026