Fem råd för att lyckas med ledarskapet i hybridarbete

Ledarskap Hybridarbete är mer än Teams, hemmakontor och regler för hur många dagar medarbetarna ska vara på plats. Mats Heide och Susanne Dahlman menar att det framför allt ställer nya krav på ledarskapet – och varnar för att kontorsåtergång kan bli en alltför enkel lösning på gamla problem.

Fem råd för att lyckas med ledarskapet i hybridarbete
Mats Heide och Susanne Dahlman. Foto: Lunds universitet och privat/Adobe Stock

Hybridarbete har varit en het potatis ända sedan pandemin, då det blev högaktuellt att arbeta hemifrån för fler.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Men att lyckas med hybridarbete kräver mer än bara tekniska lösningar. När chefen har köpt in datorskärmar, sociala lösningar som Teams eller Slack och sedan bestämt i vilken grad man får jobba hemma, så är inte alltid upplägget klart. Det är något som Mats Heide är övertygad om.

Mats Heide och Susanne Dahlman är aktuella med boken ”Kommunikationens kraft”, och är experter på kommunikation med olika infallsvinklar. Mats Heide är professor vid institutionen för kommunikation vid Lunds Universitet.

Susanne Dahlman å sin sida är expert på strategisk intern kommunikation och jobbar som konsult, där hon hjälper företag och organisationer med dessa frågor.

Läs den första intervjun med duon här:

Så bör det flexibla arbetslivet hanteras

För att hantera det flexibla arbetslivet handlar det nu desto mer om att forma om ledarskapet efter hybridarbete. Inte i första hand att styra och leda som man har gjort traditionellt. Det handlar i stället om mjuka värden.

– Det krävs ett mycket mer kommunikativt ledarskap där man förstår värdet av att bygga och upprätthålla relationer. På ett sätt kan man säga att förändringen av det flexibla arbetslivet också är en väg mot ett modernare ledarskap.

Susanne Dahlman menar att det är ett systematiskt arbete med kommunikationen och ledarskapet som krävs.

– Har man satsat på det och varit beredd på att jobba med de här frågorna och dessutom pratat om kommunikation och hur chefer och medarbetare ska komma överens om hur kommunikationen ska funka, så blir de som jobbar i verksamheten ofta nöjda med hela upplägget, säger hon.

Men när hybridarbetet inte ger de effekter som det är tänkt, ser Mats Heide en annan tendens. Organisationer försöker återgå till arbete på plats och svaret på problemen blir helt enkelt att samla medarbetarna fler dagar i veckan.

– När man känner att ”nu har vi inte läget under kontroll”, då går man tillbaka till det gamla. Det är ju mänskligt, säger han.

Problemen återkommer – oavsett arbetsform

Men samtidigt kan det finnas en risk i att romantisera kring att arbetet fungerade bättre innan hybridarbetet blev en grej.

– Man kanske romantiserar det som var, att det var så fint när alla var på plats och att det funkade så bra.

Fakta

Fem råd för att lyckas med ledarskapet i hybridarbete

  1. Behandla hybridarbete som en ledarskapsfråga
  2. Kom överens om hur ni ska kommunicera
  3. Skapa utrymme för informell kommunikation
  4. Skilj på närvaro och prestation
  5. Se över ledarskapsutvecklingen för att möta nutidens utmaningar

Ett av problemen som kan förknippas med hybridarbete är att medarbetare ägnar sin arbetstid åt annat, som leder till att folk levererar sämre eller sitter och surfar. Men i Mats Heides forskning har chefer som intervjuats menat att samma problem funnits även utan hybridarbetet.

– Då handlar det mycket mer om styrmodeller än något annat, säger han.

Mats Heide menar dock inte att avfärda betydelsen av att träffas och att fysiska möten kan spela en viktig roll för relationerna i en organisation.

– Det är klart att det uppstår något positivt när man träffas, det kan man ju inte bortse från.

Susanne Dahlman, som träffar en del företag och organisationer, menar samtidigt att det finns organisationer med utvecklade arbetssätt som möter utvecklingen.

– Det finns organisationer som har förstått det här och satsat mycket på att förbereda organisationen på vilket sätt arbetssätt och kommunikation kommer behöva förändras för att det ska fungera bra när man jobbar på distans och inte träffas så ofta per automatik, säger hon.

Ledarskapsprogrammen kan behövas granskas

När människor inte längre automatiskt stöter på varandra måste organisationen dessutom aktivt skapa förutsättningar för det som tidigare hände spontant.

– Då får man se till att rigga det, och där kommer kommunikatörerna och cheferna in. Man behöver förstå värdet av den här informella kommunikationen också, säger Mats Heide.

Är ledarskapsutveckling då svaret på många av dessa problem? Susanne Dahlman menar att innehållet i ledarskapsprogram som används kan behövas granskas i förhållande till den situation man är i.

– Man kan ju säkert behöva fundera på vad man fyller de här initiativen, strategierna eller ledarskapsprogrammen med och hur moderna och uppdaterade de till exempel är när det gäller forskning kring kommunikation och i synnerhet intern kommunikation, säger hon.

Att våga ställa frågor som kan ge obekväma svar, är ett möjligt resultat av en starkare intern kommunikation.

– Vågar vi ställa frågan kring om vi har förtroende för ledningen? Eller pratar vi bara om att försöka utvärdera den närmaste chefen?, avslutar hon.

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste